Plastskräpet på Midwayöarna har väckt stor uppmärksamhet. Albatrosserna äter plasten och matar också sina ungar med den. Foto: Andy Collins, NOAA Office of National Marine Sanctuaries/TT

Hämtmat och engångsplast ett växande hot för haven

Publicerad

Fågelungar som matas med plast och sedan svälter med magen full av skräp. Allt fler djur hotas av nedskräpningen i haven. En av de stora bovarna är vårt sug efter hämtmat i tillhörande engångsförpackningar, säger forskare.

Ett lock på kaffemuggen på morgonen, en salladsburk på lunchen eller kanske en låda hämtmat på kvällen. Plastförpackningarna gör livet snabbt, enkelt och kladdfritt för oss, men desto sämre för livet vid våra hav.

– Plastproduktionen har, globalt sett, ökat helt exceptionellt samtidigt som användningen av plasten har förändrats. Vi ersätter naturmaterial med plast och ökar samtidigt användningen av take away-material som engångsbestick, kaffemuggslock och glasspinnar, säger Johanna Eriksson, utredare på Havs- och vattenmyndigheten.

Förpackningar och engångsartiklar är gjorda av en lätt plast. Lätta att ta med sig – men också lätta att tappa bort, och blåser ofta i väg på en picknick eller ur en papperskorg.

Mycket tyder på att plastförpackningarna står för den allra största delen av nedskräpningen i havet.

– Hämtmaten är absolut ett av de största problemen, säger Johanna Eriksson.

Plastförpackningar ökar stort

Bara de senaste fem åren har plastens andel av förpackningsindustrin växt från 17 till 25 procent. Och ökningen ser bara ut att fortsätta.

Enligt en rapport från World economic forum kommer den totala volymen av plastförpackningarna att fördubblas de kommande 15 åren. Till 2050 beräknas en fyrfaldig ökning till 318 miljoner ton varje år.

”Svälter ihjäl”

Samtidigt som plastförpackningarna blir fler så växer också problemen i haven.

2012 räknade FN med att 663 olika arter påverkades negativt av nedskräpningen i havet. I dag räknar man med att över 800 arter är drabbade.

– Djur påverkas av plast på två sätt. De kan fastna i det eller så äter de det och påverkas på det sättet. När ett djur har plast i magen så tar maten längre tid att bryta ner, till slut svälter de ihjäl, säger Geir Wing Gabrielsen, professor i ekotoxikologi vid norska Polarinstitutet.

Fågelungar matas med plast

Han har själv studerat hur havsfåglar drabbas av plasten. Stormfåglar, som är en vanlig syn på Svalbard, kan bli uppemot 60 år gamla. De hittar sin mat på havsytan och dyker inte ner under vattnet för att äta.

Vid ytan finns också ofta de lätta plastförpackningarna, eller delar av dem.

Och allt oftare består numera stormfåglarnas mat av en portion plast.

1988 hade 4 av 40 stormfåglar som undersöktes på Svalbard plast i sig. 2013 hade siffrorna förändrats drastiskt: Bara 4 av 40 stormfåglar var fria från plast. Vissa fåglar hade över 30 plastföremål i sig.

LÄS MER: Därför äter havsfåglar plast

Stormfågelns nära släkting albatrossen äter på samma sätt – och drabbas också av plasten redan från sin första tid i livet.

Albatrossen matar sina ungar genom att kasta upp mat som den själv ätit. Därmed får även ungarna i sig plastbitar. På amerikanska Midway-öarna har fotografen Chris Jordan dokumenterat hur albatrosserna lever i drivor av plast och hur döda ungar hittas med magen full av plastkapsyler, tändare och plastbitar.

En albatrossunge på Midwayöarna i Stilla havet med magen full av plast. Foto: Chris Jordan.

Källa till mikroplast

På senare tid har det pratats allt mer om mikroplast, alltså små, små plastfragment som kan tas upp av fiskar och mindre djur.

När Svenska miljöinstitutet gjorde en kartläggning av mikroplast lyftes konstgräsplaner och däckslitage som de största källorna. Plastskräp som brutits ner till mindre bitar är svårt att identifiera och saknades därför i rapporten.

Anna Kärrman, docent i miljökemi vid Örebro universitet, menar att förpackningarna antagligen är en större källa till mikroplast än vad det framställts som.

– Plastförpackningar kan vara en stor källa till mikroplast. Dels för att vi använder så mycket förpackningar, sedan är det hur vi använder dem, när vi använder dem på språng någonstans är risken som störst att vi får det här spillet.

LÄS MER: Värsta bovarna bakom mikroplaster – och så ska de stoppas

Lagstiftningen på området går långsamt enligt Anna Kärrman, som menar att större ansvar måste läggas på producenterna.

– Konsumenten har en stor makt, och måste ta sitt ansvar. Men för att få en snabb och effektiv lösning så måste producenter uppmuntras och stimuleras att ändra sin produktion och anpassa sina produkter till mer lätt nedbrytbara alternativ.

Plast

Visa

Varje år förbrukas totalt 49 miljoner ton plast i Europa. Och förpackningar står för den absolut största delen: 40 procent.

Sverige förbrukade förra året 197.000 ton plastförpackningar. 42 procent av detta återvinns, resten hamnar i soppåsen och bränns – eller i värsta fall i naturen. Andelen återvunnen plast är betydligt lägre i många andra länder.

Sverige har de senaste åren klarat regeringens mål om att 30 procent av alla plastförpackningar ska återvinnas. Men från 2020 höjs målet och 50 procent av alla plastförpackningar ska då återvinnas.

Källa: FTI och Plastics Europe.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer