– Man är ju helt rättslös, säger han till SVT:s konsumentredaktion Plus.
Stockholmaren Gunnar Ljungh hittade den stora pengasumman i samband med en vattenskada i lägenheten i slutet av 2015. Han berättar att han hittade pengarna i en garderob som behövde städas ur i samband med renoveringen av vattenskadan.
– Pengarna låg i en skokartong som hade tillhört min far. Det var 311 500 kronor i framförallt utgångna tusenkronorssedlar som inte var märkta eller missfärgade på något sätt.
Gunnar berättar att fadern Axel Ljungh bodde i lägenheten fram till 1991. När fadern avled flyttade Gunnar in istället.
– När jag gjorde bouppteckningen efter min far tyckte jag kanske att hans bankkonto innehöll en mindre summa än jag hade trott, men han reste en del och jag tänkte inte så mycket mer på det.
Kontaktade Riksbanken direkt
Enligt Gunnar kontaktade han omgående Riksbanken efter att ha hittat den stora summan med ogiltiga sedlar. Han fick beskedet att det gick bra att lösa in pengarna fastän det var frågan om gamla sedlar.
– Jag fick ingen information om att Riksbanken kunde ta pengarna av mig.
Gunnar lämnade in pengarna till Riksbanken i januari 2017. Banken ville då att han skulle komplettera med uppgifter om pengarnas ursprung och transaktionsunderlag, men några sådana uppgifter har inte Gunnar kunnat hitta. Pengarna verkar aldrig ha funnits på faderns bankkonto.
– Pengarna kommer troligen från min fars arbetsliv, men jag kan inte redogöra för var de kommer från.
”Pengarna kan härröra från brott”
Riksbanken tycker inte att Gunnar har lämnat in något tillfredsställande underlag som visar sedlarnas ursprung och hur han har fått pengarna.
Med utgångspunkt i det höga beloppet, och avsaknaden av dokumentation när det gäller sedlarnas ursprung, så anser banken att det finns anledning att anta att sedlarna härrör från brott eller brottslig verksamhet. Riksbanken har därför beslutat att behålla pengarna.
Till Plusredaktionen säger Riksbankens enhetschef Therése Gaya att hon inte kommenterar enskilda ärenden, men säger samtidigt att banken inte ser någon inlösare som kriminell.
Har överklagat beslutet
Gunnar har överklagat Riksbankens bedömning till förvaltningsrätten, som dock valt att på bankens linje. Han har också försökt överklaga det beslutet, men än så länge nekats prövningstillstånd i högre instanser.
– Det är väl en mikroskopisk chans att jag får de där pengarna till slut. Men jag vill veta varför man gör skillnad på mig och på till exempel en välgörenhetsorganisation. Lagen ska väl gälla lika för alla även i Sverige?
