Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Här äter vildsvinen skrämselmedlet

Se när Plus genomför testet av Reviras produkt. Till hjälp tar redaktionen Lisa Karlsson, som arbetar i ett vilthägn utanför Uppsala. Foto: SVT

Enligt reklamen ska Revira viltskydd fungera som en varningssignal och hålla bland annat vildsvin borta från din trädgård. Men när Plus testar så äter vildsvinen upp medlet.

Rådjur, hjort, älg och vildsvin är några av de djur som Revira viltskydd säger sig kunna skrämma bort från din trädgård. Produkten består av brända lerkulor som enligt tillverkaren genomgått en ”unik fysikalisk behandling” med mikrovågor, som gör att kulorna uppfattas som en varningssignal av djuren.

Viltsvinen äter upp medlet

Hur avskräckande är Reviras viltavskräckningsmedel?

För att testa medlets effekt på hjort, älg och vildsvin tar SVT:s konsumentredaktion Plus hjälp av ett vilthägn i Almunge utanför Uppsala. Vi häller upp tre högar med mat, och runt den första högen sprids Revira-kulor enligt bruksanvisningen, som finns på företagets hemsida. Runt den andra högen lägger vi ingenting, och runt den tredje sprids vanliga lecakulor.

Eftersom det står på Reviras hemsida att djur som är vana att utfodras på en viss plats kan ta tid att vänja av så utförs testet en bit bort från var djuren normalt matas.

Resultatet av testet visar att varken hjortar, älg eller vildsvin verkar bry sig om medlet, utan djuren äter ur samtliga högar. Vildsvinen äter, förvånansvärt nog, till och med upp Revira-kulorna som är tänkta att skrämma dem.

– Jag tror inte det här har någon vidare effekt, säger jakt- och viltvårdsstudenten Lisa Karlsson som hjälpt Plus utföra testet.

LÄS MER: Företaget: ”Produkten svår att testa vetenskapligt”

”Gränsar till kvacksalveri”

Petter Kjellander, professor i viltekologi

Biotek heter företaget som marknadsför Revira i Sverige och på sin hemsida skriver de att produkten utvecklats av viltforskare och att mångåriga försök med försäkringsbolag” visar på mycket goda resultat.

Men Petter Kjellander, professor i viltekologi vid Sveriges lantbruksuniversitet, är skeptisk till medlets påstådda skrämseleffekt.

– Jag tycker det gränsar till kvacksalveri, säger han.

– Man refererar till obskyra amerikanska och tyska studier utan att förklara vidare vad man menar. Vad är det som gör att mikrovågorna i de här lecakulorna plötsligt blir farliga för djuren? Det finns ingen förklaring där.

Saknar vetenskapliga belägg

Varken Petter Kjellander eller hans kollegor känner till något vetenskapligt belägg för att mikrovågor skulle kunna ha den effekt som företaget påstår. Han ser heller inte något tecken på att medlet skulle fungera utifrån Plus test.

– Jag tycker det är ganska dråpligt hur de här djuren totalt saknar rädsla för medlet. De passerar ju zonerna hur som helst och äter glatt på maten trots den här så kallade barriären.

Visserligen är djuren i vilthägn vana med människor, men det är å andra sidan även rådjuren som besöker våra tulpanrabatter, konstaterar Petter Kjellander. Han menar också att det borde vara positivt för testet att det rör sig om lugna och avslappnade djur, eftersom stressade djur enligt reklamen ska reagera mindre på medlet.  

– Rent statistiskt behöver man så klart göra fler upprepningar av testet och kanske under mer naturliga förhållanden. Men uppenbart så har det ingen hundraprocentig effekt. Och man kan fråga sig hur tillverkaren vet att det har någon effekt alls? Om det är utvecklat av forskare så bör det finnas dokumentation.

LÄS MER: Konsumentverket: ”Tvivelaktiga reklampåståenden”

LÄS OCKSÅ: Återförsäljaren Granngården: ”Efterfrågan styr vad vi säljer”

Tipsa Plus!

Visa

Den här artikeln bygger på ett tittartips. Vad vill du att SVT:s konsumentredaktion Plus ska granska? Tipsa oss här.

Relaterat

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer