Strandstädningar anordnas kontinuerligt på många håll i världen. Foto: Heal the bay/Lynne Sladky, AP.

Nya resetrenden? Städa på semestern!

Publicerad

Att ta med städhandskar och sopsäckar är knappast första du tänker på när du packar resväskan. Men resor och initiativ där turister engagerar sig i att plocka skräp är populära. Och arrangörer vittnar om ett växande intresse.

Många älskar att resa. Det märks i resestatistiken och i turistorternas ekonomi, men också på betydligt tråkigare sätt. Miljön tycker till exempel inte att vårt resande är lika festligt. Förutom vårt omdiskuterade flygande så innebär fler turister mer skräp, inte minst i haven och på stränderna.

LÄS MER: Resboom i sommar – så mår klimatet

Att vårt resande inte är helt okomplicerat är något som flera researrangörer och frivilligorganisationer tagit fasta på. Flera organisationer har märkt ett ökande intresse för att göra nytta på semestern.

Har samlat 1000 ton skräp

Frivilliginitiativet Heal the bay anordnar över 300 strandstädningar varje år i Santa Monica, Kalifornien.

– Intresset ökar definitivt, vi ser mer och mer folk för varje år. Jag tror att fler ser miljöproblemen och känner att de vill göra något för att hjälpa till, säger Matthew King på Heal the bay.

LÄS MER: Allt fler européer sura på turister

Deltagarna är både lokalbefolkning och turister från olika delar av världen.

På de 30 år som organisationen har städat stränderna i Santa Monica har totalt nästan 1000 ton skräp samlats in, enligt Heal the bay. Det motsvarar vikten av två fullastade jumbojet-plan.

Ironiskt nog kan skräpproblemet, som förvärras av den växande turismen, på sikt hämma turismen.

– Skräpet är ett enormt problem. Det kan skada livet i havet och det är väldigt fult att se på. Men såklart vet vi att en dags städande inte kommer att få bort allt skräp, det är ännu viktigare att utbilda människor så att folk lär sig hur de ska hindra skräp från att komma till stränderna överhuvudtaget.

”Skräpet förtar upplevelsen”

Nederländska Oceanwide expeditions har ordnat turistresor till norska Svalbard sedan 1981 och har under åren sett skräphögarna växa på stränderna. Svalbard är visserligen ett populärt turistmål men att skräphögarna växer beror till största delen av att havsströmmarna för med sig skräp från andra delar av världen norrut.

– Skräpet förtar upplevelsen av den vackra naturen och dessutom blir det tydligt hur djurlivet drabbas. Vi har sett sälar, fåglar och isbjörnar som fastnat i fiskenät och även äta skräpet, säger Ko de Korte, koordinator på företaget.

LÄS MER: Högar av plast – på öar där ingen bor

Till slut bestämde sig bolaget för att göra något åt problemet. Svaret blev att engagera turisterna i att plocka skräp och sedan 15 år tillbaka arrangerar man nu städresor. Vissa med tydligt städfokus medan andra har innehållit mer avgränsade och tillfälliga inslag av städning.

Men inte helt oväntat så är inte städintresset helt ovillkorat hos de flesta turister. Få vill lägga för stor del av semestern och semesterkassan på att städa.

– Reaktionerna efter våra resor har varit väldigt positiva, men vi har haft problem med att sälja de ”rena” städresorna och därför gått tillbaka till att ha resor med städinslag istället, säger Ko de Korte.

Hit kan du åka på städresa

Visa

Många turistorter har problem med skräp på stränder och det ordnas större städningar på många håll. Även i Sverige ordnas strandstädning. Längs Västkusten finns till exempel en strandstädarkarta där man kan se var städbehovet är stort och själv åka dit och städa. Att åka på arrangerade städresor i grupp är dock lite ovanligare. Till Svalbard ordnas till exempel båtresor för de som är sugna på att plocka skräp på sin resa. Man kan också bli så kallad Eko-volontär och under lite längre tid arbeta frivilligt med att städa stränder, bland annat på Bali, Madagaskar och Hawaii.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer