Tinnitusplåstret säljs utan vetenskapligt stöd

Tinnitusplåstret Antinitus påstås kunna lindra obehag med hjälp av ”fraktalt ljus”, som ska lugna ner ”kaotiska ljudloopar” i hörselsystemet. Men trots att det saknas vetenskapliga bevis för att tinnitusplåstret fungerar så säljs det till svenska konsumenter.

– Man försöker sälja dyra, ofarliga plåster till en mycket utsatt grupp människor, som ibland kan vara desperata att få hjälp och som kan ta till vad som helst. Plåstret fungerar inte och företaget livnär sig på folks desperata försök att bli friska, säger Jessica Lindström.

Hon jobbar som audionom i Region Gävleborg. Jessica har tipsat SVT:s konsumentredaktion Plus om att titta närmare på tinnitusplåstret Antinitus, och menar att plåstret inte kan fungera som lindring mot tinnitus (sus i öronen).

Antinitus AB ägs av det svenska, börsnoterade bolaget Sensori AB, och tinnitusplåstret går att beställa via nätet i Sverige för 790 kronor. För det priset får man tre veckors behandling, i form av plåster som sätts bakom ena örat och som ska bytas varje dag.

”Unikt mikroskopiskt raster” 

På Antinitus hemsida beskriver företaget hur tinnitusplåstret ”innehåller ett unikt mikroskopiskt raster som av infallande synligt och termiskt ljus skapar ett regelbundet och organiserat så kallat fraktalt ljus”.

Enligt Antinitus bildar vattenmolekyler i biologiska vävnader ett mer sammanhängande tillstånd i kontakt med fraktalt ljus.

”Hypotesen är att förhöjd reorganisation av vatten i biologisk miljö kan tänkas modulera de kaotiska ljudloopar i hörselsystemet som representerar de olika medvetna ljudupplevelser som vi kallar tinnitus och därmed ge lindring”, skriver företaget på sin hemsida.

Antinitus hänvisar också till en klinisk pilotstudie, som visar att över 50 procent (5 av 10 testdeltagare) själva upplever att de har fått lindring av sin tinnitus efter att ha använt plåstret.

LÄS MER: Läkemedelsverket utreder tinnitusplåstret

”Ett väldigt litet antal i studien”

Men stämmer verkligen påståendet att ett plåster som ”reorganiserar vatten i biologisk miljö” kan ge lindring mot tinnitus?

Elina Mäki-Torkko, professor på Institutionen för medicinska vetenskaper på Örebro universitet, tycker inte att det finns några tydliga bevis för att Antinitus fungerar mot tinnitus.

– Det är ett väldigt litet antal personer i pilotstudien. Man skulle behöva göra större studier med fler försökspersoner. Och man behöver jämföra resultaten med en kontrollgrupp som får placebo, säger hon till Plus.

Vill läsa granskad studie

Det börsnoterade svenska företaget bakom produkten, Sensori AB, meddelar att de har genomfört en ny klinisk studie av tinnitusplåstret, något som också Elina Mäki-Torkko har noterat. 

Sensori AB säger att den än så länge opublicerade studien visar att Antinitus har signifikanta och statistiskt säkerställda effekter för lindring av tinnitus.

LÄS MER: Företaget: ”Plåstret fungerar – vi vet inte exakt varför”

– Innan jag uttalar mig om studien och de i pressmeddelandet angivna resultaten vill jag se den refereegranskade publikationen, säger Elina Mäki-Torkko.

Hon tycker också att man som forskare borde studera om Antinitus hypotes om att reorganisera ljudloopar i hörselsystemet verkligen är sann.

– Inom hälso- och sjukvården ska det finnas vetenskaplig evidens och prövad erfarenhet innan man börjar använda en medicinsk produkt. Nu framstår plåstret som en ren konsumentprodukt.

Plusredaktionen: Skulle du själv rekommendera Antinitus till en patient?

– Nej det skulle jag inte göra. Det finns inga vetenskapliga bevis för att det finns någon effekt av att använda tinnitusplåster.

Det här vet vi om tinnitus

Visa

Ungefär 2-3 procent av befolkningen lider av svår tinnitus, vilket kan leda till oro, sömnbrist och problem med koncentrationen. De besvärande ljuden i öronen kan ha många orsaker. Det gör tinnitus till ett svårt ämne att forska om.

LÄS MER: ”Tinnitus verkar vara inbyggt i vårt hörselsystem”

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer