Kraftig ökning av nya ”vishing”-bedrägerier

Uppdaterad
Publicerad

De ringer och säger att de vill hjälpa dig. I själva verket vill de åt ditt bank-id eller dina bank-koder för att tömma ditt konto. Nu varnar polisen för en kraftig ökning av så kallad vishing.

Det nya fenomenets namn kommer från ”voice phishing”, alltså ”fiske med rösten” på svenska. Det är en person som ringer upp och försöker övertala offren att uppge sina inloggningsuppgifter till banken. När den som ringer lyckas lämnas kontot tomt och polisen har svårt att spåra vart pengarna har tagit vägen.

– Bedragare är skickliga på att vilseleda och hitta upplägg som gör brotten svåra för oss att utreda. När vi spårar vart pengarna har gått kommer vi ofta inte till den som begått bedrägeriet, istället hamnar pengarna hos en penningmålvakt, säger Lotta Mauritzson som är samordnare på Nationellt bedrägericentrum hos polisen.

Svårt att gå vidare

De kan spåra pengarna ännu längre, men någonstans tas pengarna ut i form av kontanter eller varor. Därifrån har polisen ofta svårt att gå vidare.

De flesta drabbade är äldre – över 70 procent är över 70 år. Totalt har 70 miljoner kronor försvunnit, bara under augusti och september i år. Anmälningar om 19 samtal per dag kom in till polisen under de månaderna. Summan de lyckades få med sig från offrens konton var dubbelt så stor som under juni och juli.

– Man ser en ökning av den här typen av brott hela tiden. Det är första gången vi följer just detta och bedrägerierna har genomförts hela året, men under augusti och september var de extremt många, säger Lotta Mauritzson.

Så skyddar du dig

Polisens första tips för hur du skyddar dig är att aldrig logga in med bank-id på någon annans begäran. Deras andra tips är att aldrig lämna ut dina koder. Bedragarna kan även lura dig via bankdosan.

– Du ska också absolut aldrig lämna ut inloggningsuppgifter, aldrig någonsin, till någon, säger Lotta Mauritzson.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.