Krångliga handelsregler dyra för konsumenten

Publicerad

Om tullarna mellan USA och Sverige försvann skulle BNP öka, men den stora fördelen med ett frihandelsavtal handlar egentligen mer om att göra regelverken mer lika.

Idag måste samma produkt först testas för den europeiska marknaden och sen på ett helt annat sätt för USA. Det leder till dyrare produkter för konsumenterna, menar industrin.

En vanlig tvättmaskin som tillverkas enligt bestämmelserna som gäller på den amerikanska marknaden måste göras om ifall den ska kunna säljas i Europa. Inte för att den ska fungera på något annat sätt eller för att miljökraven är olika, utan för att de regelverk som omger elektronik alltid varit olika på olika sidor av Atlanten.

Slipper olika tester

Det här olikheterna hoppas Hans Stråberg, tidigare VD vid Electrolux och numera en av ordförandena för företagsgrupperingen Trans Atlantic Business Dialogue, TABD, som representerar industrin i USA och EU, ska försvinna med ett frihandelsavtal.

Han pekar på att läkemedel som prövats i USA måste bedömas igen innan det släpps i EU och att det görs en sorts säkerhetstester av bilar för EU och en annan sorts för USA.

– Det finns inga vetenskapliga skäl till detta, men det gör att man måste göra en variant för EU och en annan för USA, vilket kostar onödiga pengar, säger han.

Målet för honom är inte exakt samma regelverk i USA och EU, utan ett ömsesidigt erkännande av varandras system. På sikt hoppas han att det kommer leda till att reglerna blir mer lika varandra i båda regionerna.

BNP ökar

En del av ett framtida avtal som Svenskt kommerskollegium tagit fram siffror för är tullarna. De menar att om tullarna försvinner ökar den svenska bruttonationalprodukten (BNP). För ett hushåll motsvarar det 4000 kronor per år.

Hans Stråberg tror att det blir lätt att enas om tullfrihet mellan regionerna, men att harmoniseringen av olika regelverk kommer att bli svårare. Särskilt när det gäller olika typer av jordbruksfrågor råder stor oenighet. I USA är man till exempel positiv till genetiskt modifierade grödor (GMO), så länge det inte vetenskapligt bevisats att de är skadliga. I EU följer man försiktighetsprincipen och vill avvakta tills man är alldeles säker på att GMO inte har några oönskade konsekvenser.

– Jag hoppas att inte de andra frågorna blir gisslan hos jordbruksfrågorna, säger Hans Stråberg.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.