Klusterbomber är ett av världens mest omdebatterade och kritiserade vapen. Många laddningar detonerar inte vid nedslaget, utan blir liggande som ett slags minor som sårar och dödar civila i åratal. I den internationella organisationen Handicap Internationals register finns över 11.000 offer för klustervapen noterade. Den stora majoriteten är civila.
Det stora spridningsområdet gör det också svårt att begränsa attackerna till militära mål, och riskerna för att civila träffas är därför större än med många andra typer av bomber.
Inget nytt fenomen
De senaste årens krig i Kosovo, Afghanistan, Irak och Libanon har lett till en stor uppmärksamhet och debatt kring de humanitära problem som orsakas av klusterbomber.
Varken klusterbomberna eller problemen är dock nya fenomen. Det första klustervapnet som utvecklades och användes i strid var den tyska SD-2, som släpptes över såväl militära som civila mål under andra världskriget.
Under Vietnamkriget släpptes ett stort antal klusterbomber över såväl Vietnam som Kambodja, och än i dag skadas civilbefolkningen där av odetonerade laddningar som ligger kvar i jorden.
Liten felmarginal får stor verkan
Klustervapen kan avfyras både som bomber och med raketer. De består av större kapslar med många mindre bomber inuti, så kallade substridsdelar, vanligtvis ett hundratal. Då bomberna oftast avfyras i stora volymer leder även en liten felmarginal till att tusentals odetonerade laddningar blir kvar.
Internationella förbud mot användningen av klustervapen diskuteras inom bland annat FN och EU, men Kina, USA och Ryssland motsätter sig än så länge ett totalförbud. Belgien införde i februari 2006, som första land i världen, ett förbud mot klustervapen.
Den svenska riksdagen har beslutat att arbeta för ett förbud, men försvarsminister Mikael Odenberg (m) har sagt att det inte kommer att gälla den svenska Bombkapsel 90, eftersom den anses vara säker.
Gustav Dahlin, SVT Text & Webb
Källor: Nationalencyklopedin, Försvarets Materielverk, Human Rights Watch, TT, Handicap International
Fakta: Bombkapsel 90
Den svenska klusterbomben Bombkapsel 90, med smeknamnet Mjölner, släpps från Jas 39 Gripen. Bombkapseln kan innehålla upp till 72 substridsdelar som sprids över ett område på cirka 250 x 400 meter.
Sverige skaffade Bombkapsel 90 under kalla kriget, som en del i försvaret mot en eventuell invasion. Bombkapsel 90 tillverkas av det tyska företaget DASA.
Bombkapsel 90 påstås ge upphov till färre blindgångare än många andra klusterbomber. Detta eftersom den fungerar elektroniskt i stället för mekaniskt. Sprängladdningar som inte exploderar i luften ska, genom en reservlösning, detonera vid nedslaget. Om så inte sker tar batteriet som krävs för att laddningen skall explodera slut efter 30 minuter.
Den svenska vapenindustrin tillverkar inga regelrätta klustervapen längre. Artillerigranaten Excalibur, som tillverkas av BAE Systems Bofors, skjuter dock också ut substridsdelar.
Försvarets Materielverk, TT