Livsmedelskedjorna vill slå matsvinnsmålet i förtid

Uppdaterad
Publicerad

Sveriges fem största livsmedelskedjor uppger för SVT att de ska halvera matsvinnet redan 2025 – fem år innan FN:s hållbarhetsmål.

Och det finns butiker som satsar på noll matsvinn.

– Pralinerna har vi gjort av choklad och grädde som höll på att gå ut, säger Jonas Corbell, köksmästare på butiken i Hagastaden i Stockholm.

Hade det inte stått Coop på skylten så hade ingen förstått att restaurangen med rättigheter både är ingång till och en del av matbutiken.

Men det är restaurangköket som är hjärtat i butiken, och en del av hemligheten bakom nollsvinn-visionen.

Butiken har i princip inget matsvinn alls på kött, fisk och fågel. Inte på grönsaker heller. Annat är svårare.

– Frukt i så stora mängder klarar vi inte själva. Och inte halvfabrikat, det går inte att laga till igen.

Tror de klarar målet

Och de är inte ensamma, många livsmedelsbutiker sliter med FN:s hållbarhetsmål. SVT har frågat fem av de största livsmedelskedjorna; Ica, Coop, Willys, Hemköp och Lidl, ifall de klarar att halvera matsvinnet till 2030.

Alla räknar med att vara där redan 2025, även om det kan bli tufft. Metoderna är många.

* Mer träffsäkra inköp och nya larmrutiner för att inte missa bäst-föredatum.

* Nedsatta priser på varor nära bäst-före, svinnpåsar/lådor med frukt och grönsaker.

* Donera mat till hjälporganisationer.

* Sälja räddad mat i svinn-appar som Karma och Too good to go.

40 procent av maten hamnar inte på tallriken

Och nu kommer fler varor som säljs med argumentet att det är “räddat”. ICA och Willys samarbetar med producenter av juice och panerad fisk, på frukt och fiskbitar som annars inte skulle blivit mat.

På Willys i Länna har man arbetat systematiskt med matsvinn länge, och kunder går numera direkt till svinnlådor för frukt och grönt.

– Det är sånt som vi skulle ha slängt annars, säger butikschef Linnea Rutqvist.

Att inte slänga mat gör stor skillnad för klimatet. En undersökning från Världsnaturfonden och Tesco visar att runt 40 procent av all mat som produceras inte hamnar i någons mage. Produktionen motsvarar fem gånger så mycket växthusgaser som all flygtrafik i världen.

Och det är faktiskt inte butikerna, utan vi konsumenter som slänger mest.

– Jag tror det krävs ännu mer samarbete mellan producenter, butiker och konsumenter om vi ska nå målet, säger Karin Fritz på Livsmedelsverket.

Matsvinn

Vi slänger 37 kilo mat per person om året i Sverige.

För en familj på fyra personer motsvarar det en kostnad på mellan 3 000 och 6 000 kronor om året.

Matsvinnet står globalt för runt 10 procent av alla utsläpp av växthusgaser, eller 5 gånger så mycket som alla flygresor i hela världen.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.