Nyligen beslutade EU om nya fiskekvoter för Östersjöområdet. Men trots bristen på strömming, som tvingat fiskare att sluta fiska och surströmmingsproducenter att slå igen, blev det nästan ingen skillnad mot tidigare. Kvoten höjdes till och med för det område som kallas Centrala Östersjön.

– De skiter i oss som fiskar längs kusten, säger Carl Åke Wallin som bor i Stocka mellan Sundsvall och Hudiksvall och är ordförande för organisationen kustfiskarna i Bottenhavet.

Missnöjd med kvoterna

I år har han fått en tiodel av den normala strömmingsfångsten och han är rejält missnöjd med de nya fiskekvoterna.

– De borde sänkts mycket mera, säger han.

Stor strömming saknas

Det är den stora strömmingen som saknas men bortsett från det område som kallas västra Östersjön, där kvoten fortsatt är låg och inget riktat sillfiske får ske, tar besluten om nya fiskekvoter ingen hänsyn till den situation som råder.

– Kvoterna bygger på den mängd fisk som ger störst avkastning, förklarar forskaren David Gilliam på SLU Aqua som varit med och tagit fram underlag för besluten inom Internationella havsfiskerådet, ICES.

Reducerad kvot – spelar ingen roll

I centrala Östersjön där sillen byter namn till strömming och många nationer fiskar har kvoten till och med höjts. I Bottniska viken där finska och svenska båtar fiskar är strömmingskvoten visserligen reducerad men det spelar antagligen ingen roll eftersom fisket de senaste åren inte ens lyckats komma nära den mängd strömming som kvoten nu medger.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Läs mer om webbläsarstöd

Trots att David Gilljam varit med och arbetat fram underlag för besluten om fiskekvoter i ICES är han kritisk till EU:s beslut om kvoter som även Sverige står bakom.

– Jag tycker att man borde ta hänsyn till mera än att bara maximera fångsten, säger han.

Beställning från EU

Det mesta av strömmingen blir till fiskmjöl och djurfoder och då spelar inte storleken på fisken någon roll. Bestånden kan utnyttjas maximalt och sammantaget gynnas det storskaliga fisket. Enligt forskarna är kvoternas utformning en direkt beställning från politikerna i EU.

– Det är klart att det är kopplat till ekonomiska intressen, konstaterar David Gilljam.

Orolig forskare

Ingen vet om den stora strömmingen, som behövs för surströmmingsproduktion och konsumtion, kommer tillbaka. Samtidigt har just den fisken en viktig roll i näringskedjan och för artens reproduktion.

– Jag är faktiskt orolig, säger David Gilljam.