Att ett barn dödar ett annat barn är extremt ovanligt, och något som väcker många frågor. Det kan även kan leda till trauman för andra barn som känner eller känt offer och förövare.
Som förälder till ett barn som direkt eller indirekt upplevt en traumatisk upplevelse är det viktigaste att finnas där och erbjuda en så trygg miljö som möjligt och inte forcera att barnet öppnar sig (se fyra tips i faktaruta).
Kontraproduktivt med professionell hjälp
– Det som alla gör, som barn också gör, är att prata med dem som står nära, och då gör man det på eget initativ. Då är det viktigt att vara lyhörd mot barnet, säger Olof Elmgren, barnpsykiater verksam vid BUP i Karlshamn.
Att koppla in proffs, så som barnpsykologer, har i studier visat sig vara kontraproduktivt för att bearbeta trauma. Det är också mycket ovanligt när det gäller barn som inte är direkt påverkade av den traumatiska händelsen.
Viktigt att inte spekulera
Eftersom så lite ännu är känt om omständigheterna kring mordet i Olofström är det viktigt att man som förälder inte drar förhastade slutsatser om vad som ligger bakom mordet och pratar om det med sitt barn, betonar Olof Elmgren.
– Vi vet inte vad som gjort att den ena pojken dödat den andra. Vet inte om de slagits innan och någon har tagit fram en kniv och den andra försvarat sig, vi vet inte om den ena pojken var mobbare och den andra mobbad och så vidare. Så man ska låta bli att spekulera. Det viktigaste är att betona det tragiska i det här.
”Enkelt att moralisera”
När en så uppslitande händelse sker på en liten ort finns risk att hat riktas mot förövaren och dennes familj, även från barn i omgivningen. Något alla föräldrar är skyldiga att försöka stävja, säger Olof Elmgren.
– Det är jättesvårt. Olofström är ett litet samhälle och då kan det bli en hets. Men det är omöjligt för mamma och pappa att ha koll på sin 13-åring hela tiden. Och det är sällan du hittar en 13-åring som är genuint ond. Det är enkelt att moralisera, och svårare att nyansera. Det finns bara förlorare i det här, det är viktigt att poängtera.
Fyra tips på hur du hjälper ditt barn
- Koppla inte in proffs i onödan. Den största tryggheten känner barnet oftast hos sina vårdnadshavare. Att gå till barnpsykolog eller kurator kan leda till att traumat förstärks, visar studier.
- Var lyhörd. Lyssna mer än du pratar själv.
- Gå inte på och kräv att barnet ska prata om händelsen. Fråga om barnet tänker på det eller är ledsen, säger barnet nej får du lita på det. Ibland kan det också ta tid innan barnet vill prata.
- Var uppmärksam på om barnet drömmer mardrömmar. Detta är normalt och ett sätt för hjärnan att bearbeta trauman hos alla människor. Men fortsätter mardrömmarna väldigt länge kan det bli aktuellt att ta kontakt med en barnpsykolog.
Källa: Olof Elmgren, Barnpsykiater BUP Karlshamn