I början av oktober anlände de första gasledningsrören till Karlshamns hamn, och nu går arbetet in i en ny och intensivare fas när ett skepp om dagen lastat med ryska rör ska angöra hamnen. Fram till mars nästa år ska 26.000 rör lagras i hamnen.
Rören ska användas till Nord Stream 2-ledningen, som ska transportera gas från Ryssland till Tyskland, och ägs av det ryska energikonsortiet Gazprom. Initialt ville Nord Stream använda flera svenska hamnar som avlastningsplats för gasrören, men affären kritiserades starkt av både Försvarsmakten och regeringen, då det ansågs påverka den svenska säkerheten negativt.
LÄS MER: Regeringen: Gasledningen skadar Sveriges försvar
Karlshamns kommun röstade dock igenom affären, trots den massiva kritiken. Avtalet är skrivet mellan Karlshamns hamn och det nederländska företaget Wasco, och sägs generera omkring 100 miljoner kronor i intäkter för Karlshamns hamn. Men fortfarande råder politisk oenighet.
– Jag är fortfarande kritisk till hela projektet. Det här är inte som vilken hamnaffär som helst, och det är olyckligt att man ställer ekonomiska intressen före Sveriges säkerhet, säger Magnus Gärdebring (M), oppositionsråd i Karlshamn.
Magnus Gärdebring är en av de fyra i Karlshamns kommunstyrelse som röstade mot avtalet. Men kommunalrådet Per-Ola Mattsson vidhåller att (S) att verksamheten är en bra inkomstkälla.
– Detta sätter Karlshamns hamn på kartan ytterligare. Det är en god intäkt som gjort att vi har kunnat investera ytterligare i hamnområdet och förbereda för kommande affärer, säger han.
Den 23 mars beslutade regeringen att tillsätta en kommitté som ska utreda frågan om huruvida det kommunala självstyret ska kunna stå över frågor som rör totalförsvarets intressen. I dagarna väntas kommittén ha sitt första sammanträde, och senast i april 2018 ska en delredovisning presenteras.
LÄS MER: Regeringen vill stärka säkerhetsskyddet
– Där ska det utredas hur man ska kunna undvika den här typen av situationer där kommuner fattar beslut som inte är i linje med svenska försvarsintressen, säger Magnus Gärdebring (M).
Även Per-Ola Mattsson tycker det är bra att saken utreds.
– I samband med att vi knöt avtalet fick vi klartecken att det här inte medförde någon risk för rikets säkerhet. Det kan inte vara så att en enskild kommun ska avgöra vad som är rikets säkerhet eller inte, säger han.
Bygget av själva gasledningen väntas börja i slutet av nästa sommar.