Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Biologen Andreas Holmberg står på botten av Silletorpsån, där det låga flödet strypt av torkan rinner, och jämför med hur högt vattnet flödade i vintras. Foto: SVT

Larmet: Lika lite vatten i Blekinges åar som under 2018

Uppdaterad
Publicerad

Efter maj månads torka sinar vattnet i Blekinges åar. Det får länsstyrelsen att vädja till blekingarna om sparsamhet.

– Använd bara vatten till det absolut nödvändigaste, säger biologen Andreas Holmberg.

2018 inträffade en historiskt svår torka i Sverige. Väldiga bränder förödde skogar i landet och många bönder hade varken foder eller vatten till sina djur.

I år var det dags igen med uteblivet regn under maj månad och Sölvesborg har infört bevattningsförbud. Det är nu lika lite vatten i åar i Blekinge som det var 2018.

Klimatkrisen

– Risken är att flera av Blekinges vattendrag blir helt torrlagda. Det kan hända i Vilshultsån, Snöflebodaån eller Gallån och då slås vissa djur ut, säger Andreas Holmberg, som är biolog på länsstyrelsen, när SVT följer med honom för att undersöka vattennivån i Silletorspån i Karlskrona.

”Vi vädjar”

Där hotas den fridlysta och rödlistade foldpärlmusslan av att somrarna blir varmare och torrare på grund av klimatförändringarna. När vi rapporterade om det i vintras flödade 2 000 liter vatten per sekund  i Silletorpsån. När SVT nu återvänder efter maj månads torka är vattenflödet en tiondel av det – 200 liter per sekund.

– Vi vädjar om att undvika att ta vatten från Blekinges åar och bara använda det till det absolut nödvändigaste, det vill säga dricksvatten till människor och till lantbrukets djur, säger Andreas Holmberg.

I klippet: Se skillnaden mellan vinterns vattenmassor i Silletorpsån och försommarens flöde strypt av torkan.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Klimatkrisen

Mer i ämnet