Foto: Håkan Linder

Två skolor – i skilda världar

Uppdaterad
Publicerad

Sunnadalskolan i ett miljonprogramsområde med 99 procent barn med utländsk bakgrund. 

Hästöskolan – tre kilometer bort vid Östersjökusten – med en betydligt mindre andel. 

– Vi är en segregerad skola och det är inte bra att det är så i Sverige, säger Jessica Berg, rektor på Sunnadalskolan. 

– Hej, allt väl i dag? 

Jessica Berg kommer med rappa steg längs en lång korridor på Sunnadalskolan. 

den segregerade skolan

Hon hälsar på varje elev.

– Jaeh, svarar en ung flicka. 

– Härligt! svarar Jessica Berg på sitt breda Blekingemål.

Jessica Berg, rektor Sunnadalskolan. Foto: Per Leandersson

Hon har varit verksam inom Sunnadalskolan sedan tidigt 1990-tal. Hon känner starkt med barnen och de sociala utmaningarna som finns i området strax norr om centrala Karlskrona. Bland hennes elever har endast var fjärde förälder eftergymnasial utbildning, enligt Skolverkets statistik. Skolan kompenserar med duktiga pedagoger, och nära nio av tio lärare har lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne. Det är inte ovanligt med skolor där inte ens hälften av lärarna har motsvarande behörighet.

Men räcker det?

Det ska vi återkomma till senare. 

Klass 5 på Sunnadalskolan. Foto: Per Leandersson

Sunnadalskolans upptagningsområden, Kungsmarken och Marieberg, består till stor del av hyreslägenheter. Hit flyttar många som nyligen anlänt till Sverige, och många av dem passerar Sunnadalskolan. Ofta snabbt. Under ett läsår byts en tredjedel av eleverna ut. Det ställer stora krav på personalen. Men ger också enligt rektorn en orättvis bild när skolresultat ska jämföras som ett mått på skolans kvalitet. En stor grupp nyanlända elever har inte samma chans att hinna ikapp jämngamla på andra skolor i kommunen, menar rektorn.  

– Vi har 420 elever just nu. Närmare bestämt 99 procent av våra elever har ett annat modersmål än svenska, säger Jessica Berg.

Stora kontraster

En dag då himlen är klar går det att se ända till Sunnadalskolan från andra våningen på Hästöskolan, drygt tre kilometers längre bort. Kontrasterna är stora mellan skolorna och deras närområden. 

Hästöskolan har 182 elever från förskolan upp till årskurs sex och ligger bland stora färgglada villor intill Östersjökusten, strax öster om Karlskrona. 

Många av eleverna bor i närområdet och nästan alla, nio av tio, har föräldrar med eftergymnasial utbildning. 

– Min skola är en spegel av de människor som bor i närområdet till största del. Vi ligger något under fördelningen om man jämför nationellt, säger rektorn Lisa Lejhall.

Lisa Lejhall, rektor Hästöskolan. Foto: Per Leandersson

Skolan har fått några fler elever med utländsk bakgrund än vad Skolverkets senaste statistik visar, och har nu 18 procent. Fortfarande mycket lägre än närliggande Sunnadalskolan. Några av eleverna här skulle egentligen ha gått på Sunnadalskolan, men sökte sig hit genom det fria skolvalet. För att, som Lisa Lejhall, uttrycker det: 

– Ha möjligheten att vara i en miljö där det pratas mycket svenska.

Bland eleverna här som har en annan bakgrund, är flertalet barn till föräldrar som rekryterats till jobb i Karlskrona. 

När vi pratar med elever i årskurs sex om sammansättningen på skolan, säger barnen att de inte brukar tänka så mycket på vilket land andras föräldrar är ifrån. De umgås med kompisar de delar intressen och kommer överens med. 

– Om jag kollar på ett barn och vet att föräldrar kommer från ett annat land, jag tänker inte på det så ofta, säger Alexander Timms Carlsson vars mamma ursprungligen kommer från England. 

Vilma Igert, Alexander Timms Carlsson och Emil Jacobsson i sexan på Hästöskolan vill också ha en bättre blandning av elever med olika bakgrund. Foto: Per Leandersson

Samtidigt är han och flera klasskompisar överens om att det inte är bra att skolor blir för uppdelade utifrån var barnens föräldrar kommer ifrån. 

– Det är bra om man blandar ut så att alla kan, börjar Alexander Timms Carlsson. 

– Ha en chans att lära sig svenska, fyller klasskompisen Emil Jacobsson i. 

Träffas genom sporten

Utöver barnen som går i skolan träffar de inte så många barn med utländsk bakgrund, som de kan komma på.

– Det är mer på allmänna platser, annars brukar jag inte träffa dom så ofta, säger Vilma Igert. 

På Sunnadalskolan träffar vi Hamza Muharemovic i årskurs fem under en mattelektion. Han är född i Sverige men föräldrarna kommer ursprungligen från Bosnien. Alla i klassen har utländsk bakgrund. Enda gången han, och många andra på skolan, träffar jämnåriga som har föräldrar födda i Sverige är genom idrotten. I Hamza Muharemovic fall är det genom handbollen och fotbollen. 

Hamza Muharemovic säger att en blandning av elever vore bra. Foto: Per Leandersson

För de som inte har fritidsaktiviteter är annars det enda mötet genom lärare, som Daniel Hasselberg som håller i mattelektionen. 

Helst skulle Hamza och flera av hans kompisar ha en bättre blandning i skolan. 

– Man brukar träffa de som kommer från sina hemländer, men om man får träffa någon svensk så kanske det blir roligare. 

Klasskompisen Senada Bajrami föddes i Serbien och har bott i Sverige sen hon var sex år. Hon älskar sin skola, men skulle gärna ha kompisar som har svenskfödda föräldrar.

– Det vore bättre att vara tillsammans, i stället för att de ska vara på en skola och vi på en.  

Senada Bajrami, Hamza Muharemovic, Mohammad Abdulshahid går i femman på Sunnadalskolan, och de hade gärna haft fler elever på skolan med föräldrar som är födda i Sverige. Foto: Per Leandersson

Efter skoldagen träffar vi föräldern Hayat Bewani. Hon har fyra barn som går på Sunnadalskolan. 

– Jag tycker det här jättebra här men vill att de ska blandas med andra barn också. För då får de lära känna varandra och lära sig mer om andra kulturer. Det är det bästa för barnen, och också för föräldrarna. 

Varför är det viktigt?

– De bor här och ska leva här. 

Karlskrona näst mest segregerat

I en rapport från Hyresgästföreningen blev Karlskrona näst mest segregerat i hela landet, just för att inrikes- och utrikesfödda i så hög utsträckning bor i separata bostadsområden. 

Forskning pekar på att det är boendesegregation och skolval som är de avgörande faktorerna bakom den ökade skolsegregationen. Det här säger Karlskronas skolansvarige politiker Håkan Eriksson, S, i den S, L, C-styrda kommunen, att man försöker komma åt. Vid ett av de kurviga bostadshusen vid Sunnadalskolan när han berättar att en kommission tillsatts för att titta på detta. 

– Vi vill blanda boendemiljöer med hyresrätter, bostadsrätter och villor så vi ser att vi får en blandad bostadsmiljö. 

”Ska ha det som förr i tiden”

Sverigedemokraterna i Karlskrona driver frågan om att ändra upptagningsområdena för att öka blandningen. SD gick fram fem procentenheter, samtidigt som största partiet Socialdemokraterna backade med nästan sex procentenheter. 

– Vi tycker man ska ha som man hade förr i tiden i Sverige. Man hade höghus, radhus, villaområden som alla kom till samma skola. Det behöver vi fortsätta med, säger Lotta Antman, SD:s vice gruppledare i Karlskrona. 

En sådan lösning är inte aktuell, skriver Socialdemokraternas Håkan Eriksson i ett mejl.

”Skollagen styr att det närhetsprincipen som gäller och alla har rätt till närmaste skola. Vi följer lagen”.

”Ingen likvärdig skola”

Under tiden är det Sunnadalskolans rektor Jessica Berg som får peppa eleverna och möta konsekvenserna av segregationen i skolan.

– En sådan här skola som jag arbetar på kräver att man får resurser, att du har behöriga pedagoger och att du håller en hög kvalitet på undervisningen. 

Men räcker det när nästan hundra procent av eleverna har utländsk bakgrund, föräldrar som kanske inte har gymnasial utbildning, många nyanlända?

– Nej, det räcker inte

Så hur ska de få samma förutsättningar då?

– Ja... det är faktiskt svårt för mig att uttala mig om hur de här eleverna ska få samma förutsättningar. För det första måste vi se till att vi har en likvärdig skola.

Har ni det?

– Nej, vi har ingen likvärdig skola. 

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

den segregerade skolan

Mer i ämnet