Han fortsätter leta svar – 25 år efter att Estonia sjönk

Uppdaterad
Publicerad

Det är på dagen 25 år sedan som fartyget Estonia förliste mellan Tallinn och Stockholm natten mellan 27 och 28 september 1994, och 500 svenskar omkom.

Lennart Berglund har ända sedan dess försökt få svar på sina frågor, om den händelse, som kostade honom sina svärföräldrar.

– Orsakerna man har påstått stämmer inte. Hon sjönk för snabbt för att det skulle kunna vara vatten i bildäck som är orsaken. Det måste ha kommit in vatten under bildäck för att ett sådant där stort fartyg ska kunna tryckas ner i havet på en timme.

Begär information från Estland

Stiftelsen Estoniaoffren och Anhöriga (SEA) har kämpat för att få svar på frågorna hur Estonia kunde sjunka och varför myndigheterna valde att upprätta en grav i Östersjön efter förlisningen. För ett par år sedan kontaktade de den estniska regeringen, i hopp om att de hade svar på frågorna.

– Vi arbetar med det här genom att begära information från myndigheterna i Sverige. Men vi har även skickat brev till estniska regeringen och begärt att man där ska starta en ny utredning och det har lett till en domstolsprocess. Det kan leda till att den estniska regeringen blir tvingade att svara på de frågor vi har. 

Hör mer om Lennart Berglund och hans arbete 25 år efter att Estonia sjönk i klippet ovan!

KORT OM ESTONIAKATASTROFEN

Den 28 september 1994 gick passagerarfartyget M/S Estonia under. Av 989 personer ombord omkom totalt 852 personer. 461 av dem var svenskar, varav 44 stycken av dem var från IF Metalls Pensionärsklubb i Borlänge.

Enbart 137 personer som var med på fartyget överlevde.

Finland, Estland och Sverige införde gemensamt lagen om gravfrid den 1 juli 1995 i huvudsak för att skydda passagerarfärjan från bland annat plundring. På senare år, och för att säkra att ingen dyker där, har allt fler länder anslutit sig till lagstiftningen, däribland Lettland, Litauen, Polen, Danmark och Ryssland.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.