Dalarna

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
”Var får vi ut mest pang för pengarna?” – hör Hedemoras kommunalråd Lennart Mångs (M) om simhallstankarna. Foto: Audrey Erath/SVT

Hedemoras kommunalråd Lennart Mångs (M) om simhallsfrågan: ”Var får vi ut mest pang för pengarna?”

Uppdaterad
Publicerad

I Hedemora är simhallsfrågan glödhet då den 50 år gamla bassängen sjunger på sista versen. Just nu utreds alternativen och i vinter väntas politikerna fatta beslut i frågan. Men för en liten kommun kan pengarna bli akilleshälen som avgör om Hedemora ska ha en simhall eller inte. 

– Kärnverksamheterna, vård, skola, omsorg, kommer först, säger Lennart Mångs (M), kommunalråd.

För ett år sedan fick den tidigare majoriteten, S+C+V, igenom att kommunen skulle bygga en ny simhall för runt en kvarts miljard. Dåvarande kommunalrådet, Göran Hoffman (S), menade att en ny simhall var viktig för att få folk att vilja flytta till kommunen. Men det nya styret, M+S+MP, rev upp beslutet.

– Man behöver titta på fler alternativ. Jag tror fortfarande att det bästa är att bygga en ny bassäng där den gamla är idag, men kommer man fram till något annat är jag så klart beredd att tänka om, säger Lennart Mångs (M), kommunalråd.

Andra stora investeringar

Men oavsett alternativ – en helt ny simhall, en ny bassäng i gamla simhallen eller nya bassänger i en utbyggnad till simhallen – så blir det en stor investering för en kommun på 14 000 invånare.

– Då är vi tillbaka där vi alltid landar, i penningfrågan. 2024-2025 ser budgetmässigt tufft ut och vi har andra stora investeringar framför oss, vatten- och avloppsfrågan till exempel, som man också har skjutit på alldeles för länge, säger Lennart Mångs (M).

I klippet: ”Vad får vi ut mest pang för pengarna?” – hör kommunalrådet om simhallstankarna.

FAKTA: SIMHALLAR I SVENSKA KOMMUNER

Sverige har 290 kommuner. Över 50 av dem saknar simhall eller undervisningsbassäng inomhus trots att det står i läroplanen att alla barn ska lära sig simma 200 meter innan de går ut årskurs 6.

Många av de befintliga anläggningarna är dessutom byggda på 1960- och 1970-talet och i stort behov av upprustning för att kunna fortsätta användas.

Det planeras också nybyggen av simhallar och badanläggningar för minst fyra miljarder kronor i Sverige under de närmaste åren.

Det visar en enkät som gjorts av SVT till landets samtliga kommuner. Av de 290 kommunerna svarade 160. Övriga kommuners svar har inhämtats från respektive kommuns hemsida.

Här är kommunerna som saknar simhall:

Askersund, Bengtsfors, Bollebygd, Båstad, Dals-Ed, Degerfors, Eda, Ekerö, Filipstad, Färgelanda, Gagnef, Gullspång, Götene, Hammrö, Habo, Hjo, Härryda, Högsby, Kil, Kinda, Laxå, Lekeberg, Lessebo, Lilla Edet, Ljusnarsberg, Malung-Sälen, Malå, Munkedal, Mörbylånga, Norberg, Nykvarn, Orust,, Skinnskatteberg, Skurup, Smedjebacken, Storfors, Sunne, Svalöv, Svedala, Söderköping, Tanum, Tjörn, Torsås, Vaxholm, Vännäs, Ydre, Årjäng, Åstorp, Åtvidaberg, Älvkarleby, Öckerö, Ödeshög.

FAKTA: SIMKUNNIGHET MINSKAR BLAND SVENSKA ELEVER

Sju procent av eleverna i årskurs 6 läsåret 2021/2022 kunde inte simma 200 meter. Jämfört med 2014 har andelen simkunniga minskat med två procentenheter. Det innebär att ungefär 8 300 elever som lämnade mellanstadiet i juni inte kunde simma inför sommarlovet.

Skolverkets undersökning visar också att elevsammansättningen på skolorna har betydelse för andelen simkunniga elever. På skolor med sämre socioekonomiska förutsättningar klarar 89 procent av eleverna betygskriteriet i simning, jämfört med 95 procent på skolor med bättre förutsättningar.

Mer än hälften av lärarna i uppföljningen tycker att det är en utmaning att få till simundervisningen. En fjärdedel av lärarna uppger att det finns stora utmaningar med tillgång till tider i simhallen, att erbjuda extra simundervisning för elever som behöver samt transport till och från simhallen. En femtedel uppger att det finns stora utmaningar med elever som inte kommer till simundervisningen.

Om simning i grundskolans läroplan

Simning ingår i ämnet idrott och hälsa i grundskolan. Från och med mellanstadiet ingår även badvett, säkerhet och hantering av nödsituationer vid vatten i undervisningen. För betyget E i grundskolan ska eleven kunna simma 200 meter i en följd varav 50 meter på rygg.

Källa: Skolverket

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.