Chatt: Vad tycker du om skolor på landsbygden?

Uppdaterad
Publicerad

Ljusdal och Härjedalen är grannkommuner, men har olika syn på frågan om skolor på landsbygden. Ljusdal centraliserar, medan Härjedalen behåller de små byskolorna. Vad tycker du om skolor på landsbygden – ska de vara kvar?

Vilka är fördelarna med större skolor i centralorten. Hur fungerar skolpolitiken i din kommun? Läs vår chatt.

Vad tycker du om skolor på landsbygden?

Maud • Små Skolor små bekymmer.

Jag tycker kommunerna skulle se nyttan i längden för dessa barn och familjer. Ja hela samhället.
Det jag har svårt att förstå är att man tror landsbygden ska leva om man lägger ner.
Eller så vill man inte att den ska leva, det kanske är så det är.

Försvinner skolan försvinner affären om det finns någon. Sedan försvinner familjerna.

Lär av Lycksele. Den by som lever och har många företag har också skolan kvar.

Byar längre ifrån har närmast dött ut när skolorna togs bort.

Bertil Fält • Jag var med när glesbyggdshögstadiet i Österfärnebo invigdes av dåvarande skolministern Göran Persson. Elever , föräldrar och ortsbor var glada. Kommuenes representanter voro stolta. Nu är högstadiet nedlagt, och jag undrar varför. Hade skolan jämfört med skolorna i "stan" sämre eller kanske bättre resultat? Och tänker: i samband med riksdagsvalen pladdrar alla partier om att "hela landet ska leva" . Kommunala beslut går däremot i motsatt riktning. En kommun kan ju faktiskt välja att satsa på de gamla socknarna - bygga bostäder, tomter för egna hem, service - i den tydliga avsikten att skolan ska vara kvar på orten. Kommunen har ju också ansvar för vatten, avlopp, m.m. och ju färre som bor på en ort - desto dyrare per capita blir då denna samhällsservice. Sverige behöver förändras. Vi kommer att behöva fler jordbruk/matproducenter i framtiden. Och detta sker genom att återbefolka landsbyggden.

Bo Jonsson • Personligen har jag erfarenhet av tre aktuella skolformer. 1-3 (B-skola) i en liten byskola, 4-6 (enparallellig) i en lite större byskola, fast längre bort, 7-9 i en centralskola.

Jag ska inte överdriva idyllen ... Ibland får jag intryck av att en skola ska bli tryggare ju färre vuxna som finns på plats, och vad jag har sett finns inga studier som visar att skolans storlek är avgörande för elevernas trygghet eller resultat (jag har sett en USA-studie som säger att en skola på 800 elever är optimal, samtidigt som elevantalet inte hade någon avgörande betydelse.)

Målsättningen måste ändå vara att minimera de mindre barnens resande, och Ljusdals sätt att resonera verkar rimligt.

Det stora problemet i dag är inte att bygder avfolkas för att skolor läggs ner. Det är tvärtom, bygder avfolkas så att skolor läggs ner. Och den verkligheten är lika även i resten av Norden.

Vi har även friskolorna som en elefant i Skolrummet. Etableras en friskola i en centralort försvinner motsvarande resurser från det offentliga, och ju mer pengar en kommun satsar på skolan, desto lönsammare att starta en friskola - högre skolpeng. Makten över skolan finns inte längre hos kommunens politiker. Det vore lättare om kommunen faktiskt fick bestämma över var skolorna ska finnas.

Erfaren lärare Britta • Skolor på landsbygden är en självklarhet. Utbildade lärare är inte "bättre" på större orter eller i städer. Angående elevantal är 16 max 22 bra att arbeta med. färre vid B eller C-form (flera åldersklasser i varje klass) det är ingen nackdel att arbeta med flera åldersgrupper i en klass snarare tvärtom. Lärare bör ha utbildning (lärarlegitimation i många ämnen, det är ingen fördel med att lärare går in och ut i klassrummet dessutom tar det tid med alla möten och överlämningar som ska göras. Det som är viktigt är att alla lärare har ett likvärdigt synsätt och samma regler. Att det skulle var lättare att nå målen på en stor enhet är inte sant. Det är lättare att ha överblick på allas kunskaper när man inte har stora klasser, över 22 elever. Långa skolvägar är ingen fördel, underligt hur någon kan tro det! Fortbildning fungerar sällan eftersom tiden tas från din planeringstid, dessutom bestäms ämnen mycket sällan från lärarhåll utan från huvudmannen och alla ska göra samma fortbildning oavsett tidigare kunskaper.

Karikatyr • Jag är imponerad av Härjedalen Kanon m yngre familjer som flyttar in

Sara • Många skolor har problem att rekrytera behöriga lärare. Särskilt svårt är det i fattiga glesbygdskommuner där utflyttningen är stor. Då är det ännu svårare att rekrytera till byskolor… jag vill att glesbygden ska leva, men har tyvärr erfarenhet av att undervisningen i ”småskolor” varit undermålig. ”Myset” och småskaligheten får inte ske på bekostnad av elevernas kunskaper!

Lotten Hjelm • Små skolor är bra ur många aspekter, även forskningen säger det men naturligtvis ställs det höga krav på pedagogerna. Små skolor kan verkligen vara hur bra som helst men om det är en lärare som inte vill vara där kan det gå fort utför men då är det inte skolformen det är fel på. Jag har sett båda delarna på nära håll och föredrar små byskolor alla dagar i veckan(både bokstavligt och bildligt talat).

Alexandra • Jag vet inte hur det är generellt med små skolor. Vi har en liten skola i närheten där barnen går.
Den är bra .
Jag gick själv på en liten skola. Kanske 30 till 40 elever.
Jag gillade det.
Men lärarna hade goda värderingar. Många av föräldrarna hade det och varenda unge gick i söndagsskola eller kyrkans barntimmar. Så vi fick i grunden med oss något gott allihopa.
Att va rädd om varandra.

Jag gillade hela konceptet som barn. Kan tycka att barn idag förlorat något.

Stora grupper och för lite goda värderingar .

Det är som att små skolor håller fast vid det goda.

Elisabeth • Skolorna på landet är bäst tycker jag. Maten var alltid god och nygjord av en mattant.
Vi var 4 i min klass i ettan till trean. Tre i min lillebrors klass. Lågstadiet hade en lärare och mellanstadiet hade en. Tror inte det var 40 elever på skolan.
Sedan fanns en fritidsledare för alla som måste vänta på taxin. Och hon hjälpte till med klasserna vid behov. Vid jul hade vi alltid lucia med julspel i en stor kyrka där hela skolan fick vara med. Det var så fint att få vara delaktig i det oavsett vad man trodde fick vi vara en del av vår tradition den dagen. Sedan under två dagar hade vi julpyssel, ljusstöpning, juldanser och långdans. Då kom musikläraren och slöjdläraren också dit.
Jag har så många jättefina minnen från den tiden.
Var man lite större fick man ibland hjälpa de yngre så vi lärde oss mycket genom det.

Har provat lite större skolor i mellanstadiet. Det var väl ok eftersom vi hade en fantastisk lärare. Men för stor klass tyckte jag. Typ 20 25.

Jag minns bara två klasskompisar och läraren från den tiden.

Från skolan på landet minns jag mycket mer.

Du frågar om det finns något negativt att säga om små skolor? Det negativa är väl att politiker vill ha bort dem.

Kristin • Små skolor är bättre. I närheten av där man bor. Jag tror på det även på större orter.

De är lugnare. Ofta har lärarna själva goda grundvärderingar på små skolor. Där märks man väldigt väl annars.
Har själv barnen på en liten skola vid kusten. Vänner till oss hade barnen på en mindre skola och när äldsta började 4 an blev det byte till en skola med flera olika 4de klasser..
De bytte nästan omgående till en annan mindre skola för det blev för stökigt, för många lärare och för lång väg att gå när det inte fungerade i klassen. Inget hände i den stora skolan på ett halvår och de ville ha studiero till sitt barn.

Visst i våra barns lilla skola är det lite stökigt ibland. Men mest när nya elever kommer från andra skolor där de inte fått tydliga gränser.

Närheten till lärarna är toppen på vår skola. Händer något reagerar och agerar de direkt.
Men det gäller ju också att lärare är konsekventa , har tydliga gränser och skapar trygghet omkring sig. Vänliga men bestämda.

Vi skulle inte vilja byta skola. Tyvärr har vårt mindre högstadium som finns i närheten slagits ihop med ett annat område. Det har i sin tur lett till att den lugna fina läro oasen innan gymnasiet inte längre är lugn. Så nu finns både alkohol och droger där.

Inte alls bra. Så jag tycker små skolor är bäst. Slå inte ihop för stora områden, ha hellre små men fler enheter. Då är det lättare att ha ordning och få studiero. Lättare att se och fånga upp elever med särskilda behov.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Dagens glesbygd i Gävleborgs och Jämtlands län

Mer i ämnet