När Håkan Björklund växte upp så var hans uppväxt lite trasslig, mycket tid spenderades hos hans moster som var ett familjehem. Med den erfarenheten från uppväxten kändes steget för att bli familjehem naturligt för familjen Björklund.

– När vi fått två egna barn kunde vi tänka oss fler barn tillsammans, men det behövde inte vara biologiska. Då sa vi att vi gärna kan hjälpa andra barn som behöver hjälp, säger Håkan Björklund, familjehemspappa. 

Svåra anknytningsproblem

Familjen har två biologiska och två familjehemsplacerade barn. Deras första barn som placerades hos dem hade hunnit vara med upp en tuff uppväxt vilket gjorde det svårare att knyta an till varandra. Medan deras yngsta kom till dem bara några timmar efter han kommit till världen.

– Vi visste inte hur trasigt ett barn kunde bli på så kort tid, han hade jättestora anknytningsproblem, så han hade jättesvårt med närhet och ögonkontakt. Där hade vi ganska mycket att jobba på med första barnet, säger Malin Björklund, familjehemsmamma.