Foto: Polisen

Så kontrollerades tiggarna av de misstänkta människohandlarna

Uppdaterad
Publicerad

Med löfte om arbete tros offren ha lurats till Sverige, men istället blev de tvingade att tigga, och misstänks ha sålts mellan olika ledare. Nu inleds en omfattande rättegång mot tre misstänkta människohandlare i Hälsingland.

Utredningen inleddes sommaren 2017 när två bulgariska medborgare kom in till sin ambassad i Stockholm och berättade att de tvingats tigga för andra människor. Tiggarna hjälpte till en början polisen, men har under tiden försvunnit spårlöst, åklagaren misstänker att de kan vara skrämda.

Under utredningen har dock fler misstänka offer hittats och tre bulgariska män har nu åtalats för människohandel. Enligt åklagaren har de under flera års tid tvingat två landsmän att tigga. De misstänkta nekar till brott, men målsägandena har andra historier. De har blivit utskjutsade till butiker för att tigga, på nätterna har de sovit i husvagnar i Hälsingeskogarna.

1 500 sidor lång förundersökning

Enligt åklagaren finns bevis bland annat i form av telefonavlyssning där de misstänka avslöjar sig som människohandlare genom att prata om att handla med ”arbetare”.

Motivet är enligt åklagaren följande:

– De har varit i Sverige länge och har därmed ett försprång, de äger platserna, då vill de fylla de platserna med arbetare så att man får in pengar, säger åklagare Martin Bresman.

De tre männen som är åtalade för människohandel är mellan 24 och 37 år gamla. Foto: Polisen

Därför fortsatte de tigga

Varför offren inte har lämnat situationen tidigare jämför åklagaren med exempelvis sexualbrott, där svagare människor utnyttjas. Enligt målsägandebiträdet var tiggarna i underläge av flera skäl: rädsla, inga kontakter, ingen legitimation.

Martin Sjökvist, målsägandebiträde. Foto: Markus Dahlberg/SVT

– De befinner sig i ett nödläge, säger advokat Martin Sjökvist.

Att flera tiggare som hörts i utredningen har försvunnit eller inte velat medverka tror både åklagaren och målsägandebiträdet beror på rädsla, och att det därmed finns ett mörkertal kring hur många tiggare som är utsatta för människohandel.

Hur Martin Sjökvist själv gör när han möter en tiggare utanför en butik är inte självklart.

– Att ha varit en del av den här utredningen har fått en att börja reflektera kring personernas situation på ett annat sätt än tidigare, säger han.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.