Se när en fem veckor gammal vitryggig hackspettsunge får komma ut i en jättelik bur där två honor finns. Foto: Cissi Eriksson Granér/SVT

Vitryggiga hackspettsungar i unikt projekt på Järvzoo

Publicerad

Från att ha varit väl spridd över landet finns det idag bara 25 vitryggiga hackspettar kvar i det vilda. För att arten, som är akut hotad, inte ska försvinna helt driver Naturskyddsföreningen ett bevarandeprojekt där Järvzoo är en av aktörerna. Där har ett par för första gången häckat.

För första gången har en vitryggig hackspettsunge kläckts i ett bo på Järvzoo. Det är ett ungt par som flyttade dit för tre år sedan och ingår i det bevarandeprojekt som bedrivs tillsammans med Naturskyddsföreningen. Nu har ungen lämnat boet, men matas fortfarande av sina föräldrar, berättar Lina Jelk som är djuransvarig.

– Det har gått bra, föräldrarna har gjort det de ska och matar sin unge med många deciliter mask varje dag, de kan sin sak, säger hon.

Handmatar ungar från Norge

Förutom den finns också flera vildfångade ungar som flyttats från Norge för att födas upp på Järvzoo och som ingår i projektet.

– Det har gått över förväntan faktiskt. Det är första gången vi handmatar ungar från Norge. Det är ett väldigt tidskrävande jobb.  Från början matas de varannan timme från sex på morgonen till elva på kvällen. Sen ska de här lära sig att äta mask själva från ett fat och så småningom flyttas ut till voljärer som är jättestora burar.

Naturen har förstörts för arten

Förutom att föda upp ungar som ska sättas ut ska också deras livsmiljöer som försvunnit genom åren återställas. De vill ha gamla lövskogar med våtmarker och det här kommer att ta tid.

– Det kommer att ta många, många år innan det här projektet ros i hamn och att det här åtgärdsprogrammet avslutas, kanske inte inom min livstid. Det är tålamodskrävande, men små steg framåt gör skillnad, säger Lina Jelk.

En paraplyart

För att den vitryggiga hackspetten ska kunna överleva på lång sikt behövs cirka 250 individer, men eftersom den vitryggade hackspetten är en så kallad paraplyart kommer fler arter att dra nytta av att den får fortleva.

– Det betyder att vi inte bara räddar hackspetten. Vi arbetar med runt 200 andra rödlistade arter av växter, alger, svampar, lavar, mosser och insekter i samma projekt. Så vi hjälper inte bara hackspetten utan vi gör så mycket mer.

Så här känner du igen en vitryggig hackspett

Visa

Storleken: Den är störst av brokspettarna, alltså något större än större hackspett.

Den vita ryggen: Större hackspett har vita skulderfläckar på den annars svarta ryggen.

Den ljust röda undergumpen: Större hackspett har knallröd undergump och mindre hackspett inget rött alls.

De vackert streckade kroppsidorna:Den större hackspetten har vita kroppssidor. Mindre och tretåig hackspett har också streckade sidor.

Hanens röda hjässa, honan har svart. Större hackspetthanen har röd fläck i nacken. På sommaren kan man lätt låta lura sig. Ungfåglar hos flera av brokspettarna har mer eller mindre rött på hjässan.

Trumningen: Varje hackspettart har sin speciella trumning, som man kan lära sig känna igen med lite övning. Vitryggarna är lättast att observera och inventera när hanarna hävdar revir genom att trumma mot trädstammar under våren. Honor kan också hävda revir genom trumningar.

Hackmärkena: Vitryggen lever av larver av vedlevande insekter, främst skalbaggslarver. För att komma åt insekterna i den döda veden, gör vitryggen djupa inhack, i regel tre till sex cm höga och två till fyra cm breda. Hacken är runt koniska, släta och ser välgjorda ut. Man ser dem oftast i sälg och klen asp.

Källa: Naturskyddsföreningen

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer