För första gången har en vitryggig hackspettsunge kläckts i ett bo på Järvzoo. Det är ett ungt par som flyttade dit för tre år sedan och ingår i det bevarandeprojekt som bedrivs tillsammans med Naturskyddsföreningen. Nu har ungen lämnat boet, men matas fortfarande av sina föräldrar, berättar Lina Jelk som är djuransvarig.

– Det har gått bra, föräldrarna har gjort det de ska och matar sin unge med många deciliter mask varje dag, de kan sin sak, säger hon.

Handmatar ungar från Norge

Förutom den finns också flera vildfångade ungar som flyttats från Norge för att födas upp på Järvzoo och som ingår i projektet.

– Det har gått över förväntan faktiskt. Det är första gången vi handmatar ungar från Norge. Det är ett väldigt tidskrävande jobb.  Från början matas de varannan timme från sex på morgonen till elva på kvällen. Sen ska de här lära sig att äta mask själva från ett fat och så småningom flyttas ut till voljärer som är jättestora burar.

Naturen har förstörts för arten

Förutom att föda upp ungar som ska sättas ut ska också deras livsmiljöer som försvunnit genom åren återställas. De vill ha gamla lövskogar med våtmarker och det här kommer att ta tid.

– Det kommer att ta många, många år innan det här projektet ros i hamn och att det här åtgärdsprogrammet avslutas, kanske inte inom min livstid. Det är tålamodskrävande, men små steg framåt gör skillnad, säger Lina Jelk.

En paraplyart

För att den vitryggiga hackspetten ska kunna överleva på lång sikt behövs cirka 250 individer, men eftersom den vitryggade hackspetten är en så kallad paraplyart kommer fler arter att dra nytta av att den får fortleva.

– Det betyder att vi inte bara räddar hackspetten. Vi arbetar med runt 200 andra rödlistade arter av växter, alger, svampar, lavar, mosser och insekter i samma projekt. Så vi hjälper inte bara hackspetten utan vi gör så mycket mer.