Datainspektionen är den myndighet som ansvarar för tillsynen av kamerorna, webbkameror såväl som övervakningskameror. Men eftersom att det inte krävs något tillstånd för att sätta upp kamerorna vet Datainspektionen sällan om att de finns – tills det lämnas in ett klagomål.

– Vi har märkt av en ökning av antalet klagomål, sen behöver ju inte det betyda att kameran som man klagar på är olaglig, säger Jeanette Bladh Gustafson.

Hon säger att det medvetenheten kring kameror och övervakning har ökat i samhället och att det också kan vara en faktor till ökningen.

Måste värna integriteten

När en kamera sätts upp så ska hänsyn tas till människors integritet. Bevakningsintresset ska vägas mot integritetsintresset där det i vissa fall, exempelvis på restauranger eller badplatser, är särskilt känsligt ur ett integritetsperspektiv.

Kamerabevakningen sker med så kallad ”frihet under ansvar”, vilket innebär att det är relativt fritt att sätta upp en kamera, men att reglerna måste följas, annars kan man bli skyldig att betala en sanktionsavgift. Sedan GDPR trädde i kraft har två sanktionsavgifter utfärdats i landet.

Hör Jeanette Bladh Gustafson berätta mer om vad som gäller för kamerorna i klippet.