Om höjda maxstraff kan få några konsekvenser för de som blir tagna för rattfylleri , får du veta mer om i klippet ovan.
Mats Sjösten, chef vid Varbergs tingsrätt, tror att om ett höjt maxstraff påverkar så är det marginellt.
– Oavsett vad det högsta straffet är så är det ändå risk för att det tenderar att bli någonstans vid minimistraffet, säger han.
Brott med allvarliga konsekvenser
Justitieminster, Morgan Johansson, ställer inte upp på en bandad intervju men har gett SVT Nyheter en skriftlig kommentar. Där understryker han att rattfylleri är ett brott som har allvarliga konsekvenser och att samhället måste kunna reagera med ”adekvata sanktioner”. Ett förslag på skärpt lagstiftning kommer regeringen att lägga under året.
Kommentar från justitieministern
”Rattfylleribrott innebär typiskt sett en fara för andra människors liv och hälsa. En alkohol- eller narkotikapåverkad förare utsätter medvetet andra trafikanter för risker och det finns ett tydligt samband mellan förekomsten av trafikolyckor och rattfylleri. Upprepade trafikbrott utgör dessutom lagtrots.
Vid allvarliga och upprepade trafikbrott måste samhället kunna reagera med adekvata sanktioner och på ett effektivt sätt kunna förhindra fortsatt brottslighet. Det är inte enbart en fråga om brottsbekämpning utan också om att rädda liv.
En utredare har på regeringens initiativ bland annat föreslagit att maximistraffet för rattfylleri och grov olovlig körning höjs från fängelse i sex månader till fängelse i ett år och att maximistraffet för grovt rattfylleri höjs från fängelse i två år till fängelse i tre år.
Förutom strängare straff möjliggör skärpta straffmaximum också att den som kör utan körkort eller påverkad vid behov kan frihetsberövas redan i samband med ett polisingripande, t.ex. för att förhindra fortsatt brottslighet. Personer som utan avbrott utsätter andra för livsfara måste kunna tas bort från trafiken.
Utöver adekvata straff är det också viktigt att det finns goda förutsättningar att upptäcka brottsligheten. Regeringen har därför gett en utredare i uppdrag att analysera förutsättningarna för att införa sållningsprov i trafiken för att hitta personer som kör narkotikapåverkade. I dag kan sållningsprov bara tas för att undersöka om en förare kör alkoholpåverkad. Utredarens uppdrag ska redovisas senast den 30 april 2021.
Förslagen bereds nu i Regeringskansliet och vi kommer att återkomma i frågan när det arbetet är färdigt.”