– Man vet inte riktigt varför den går längre upp, men en teori är att det finns mindre näring för den i havet, säger Johan Bengtsson, styrelseledamot i Ätrans nedre fiskevårdsområde.

Det vilda laxbeståndet i Ätran har ökat på senare år efter bland annat kalkning och Hertingprojektet, som inneburit att laxen numera simmar ostört förbi Hertings kraftverk till sina lekområden längre upp i Ätran och Högvadsån.

Fler i området

De senaste åren har dock fiskare och andra som rör sig i området observerat hur allt fler storskarvar etablerat sig i området, vilket lett till oro för att de skulle kunna skada fiskebeståndet.

– De kan äta väldigt stora mängder smolt (laxyngel).

Därför har Ätrans Nedre Fiskevårdsområde, som förvaltar fisket från Vessigebro ända ner till mynningen, flera gånger ansökt om tillstånd för skyddsjakt.

Kontrollerar maginnehåll

Nu har man fått lov att skuta som mest åtta storskarvar under april och maj. Maginnehållet hos de skjutna skarvarna kommer att kontrolleras för att bedöma vilken påverkan fåglarna har på fiskebeståndet.

– Det är ett väldigt litet antal. I Kalmar län ligger kvoten på mer än 1 000 per år, säger Johan Bengtsson.