Håkan Jarbin har mött flera barn med uppgivenhetssymdrom. För lite drygt 15 år sedan behandlade han en asylsökande pojke som så småningom tillfrisknade helt, cirka två månader efter att familjen fått uppehållstillstånd.

Några år senare, 2016, behandlade han en svensk flicka från Halland som hade samma tillstånd. Hon blev också frisk, men det tog några fler månader.

Behandlar med växelvård

I Halland behandlar man med så kallad växelvård där delar av vården sker med föräldrarna och andra utan, samt på både avdelningen och i hemmet. Utöver det tvingas barnen till aktivitet under delar av dagen, så som att vara i en bassäng.

Men att föräldrarna skulle ha bidragit till att barnen, i något av fallen, hamnat i tillståndet tror Håkan Jarbin inte på.

– Nej absolut inte. De här föräldrarna var förtvivlade och ville bara att barnet skulle bli friskt förstås, säger han.

Vad tänker du om påståendena om att diagnosen är fejkad?

– Det tror jag inte på ett dugg. Det finns tillräckligt många fall beskrivna i litteraturen om att detta finns, punkt och slut.

I klippet ovan berättar Håkan Jarbin bland annat om kännetecknen för barn som drabbas.