Josefin Nilsson, doktorand vid Högskolan i Halmstad, visar upp ett stort stycke torkat växtmaterial från en våtmark. Kolet lagras i våtmarken – istället för i atmosfären. Foto: Alice Loth/SVT

Landets största forskningsvåtmark finns i Halmstad – så kan den hjälpa klimatet

Uppdaterad
Publicerad

En naturlig våtmark kan stävja klimatkrisen genom att lagra kol – en utdikad våtmark kan istället bli en klimatbomb. I Halland är intresset för våtmarker stort, så pass stort att länet huserar landets största våtmarksanläggning.

– En våtmark ser till att du har vatten i kranen, men inte i källaren. Det är något som verkligen berör gemene man, säger Josefin Nilsson, doktorand på Högskolan i Halmstad och som arbetar med forskning på platsen.

I klippet ovan får du följa med till anläggningen och de 18 våtmarkerna i Plönninge.

Våtmarker och klimatutsläpp

  • Redan på 1800-talet, under den stora svälten, torrlades en fjärdedel av Sveriges våtmarker för att skapa nya åkrar. Utdikningarna har fortsatt – och fått stora konsekvenser för klimatet. Våtmarkerna som en gång band stora mängder kol, läcker nu i stället koldioxid rakt ut i atmosfären.
  • För snart 50 år sedan skrev Sverige under Våtmarkskonventionen. Där har man, tillsammans med 170 andra länder, förbundit sig att skydda de viktiga våtmarkerna.
  • I utdikade våtmarker blir den blöta jorden torr, vilket gör att syre kommer åt torven som finns i marken. Torv består ungefär till hälften av kol som avger koldioxid och lustgas när den bryts ned. Det är växthusgaser som påverkar klimatet och gör att jorden värms upp. 
  • Utsläpp från våtmarker som har dikats ut står för 20 procent av Sveriges klimatutsläpp – lika mycket som personbilstrafiken.
  • När man återställer utdikade våtmarker, genom att gräva igen dikena, bromsas utsläppen. När växtligheten blötläggs släpps i stället metan ut, men summan av utsläppen blir betydligt mindre. 
  • 1999 satte Sverige upp det egna målet ”Myllrande våtmarker” som fokuserade på utsläpp, biologisk mångfald och grundvattenförsörjning. Det skulle uppnåtts 2020 – så har inte skett. 
  • 2019 slog FN:s klimatpanel, IPCC, fast att återställandet av våtmarker är en av de snabbaste klimatåtgärder som går att göra. 

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Kusten och klimatet

Mer i ämnet