Ny utredning om omvårdnadsbidraget: ”Inte en rättssäker situation”

Uppdaterad
Publicerad

Situationen kring omvårdnadsbidraget är rättsosäker eftersom det saknas nationella riktlinjer, det är Inspektionen för socialförsäkringens slutsats efter att ha granskat vårdbidragsreformen. Nu vill man att regeringen vidtar åtgärder.

Det var i oktober förra året som SVT:s granskning visade att tusentals familjer som har barn med funktionsnedsättningar fått sänkta eller indragna bidrag. Bakgrunden var den reform som genomfördes 2019 där vårdbidraget byttes ut mot omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning, och efter det fick drygt hälften av familjerna mindre pengar än de fått tidigare. (7 831 familjer fick antingen sänkta eller indragna bidrag och 4 699 familjer fick sänkta bidrag med i snitt endast 55 procent av sitt ursprungliga bidrag).

För många av familjerna var det en förlust av ett viktigt extra tillskott i plånboken bland annat eftersom omvårdnaden av barnet till exempel kan göra det svårt att kunna jobba heltid.

Vårdbidragsreformen 2019

Familjer fick sänkta eller indragna bidrag

Regeringen gav Inspektionen för socialförsäkringen uppdraget att utvärdera reformen – och i en ny rapport slår nu utredarna fast att en tredjedel av familjerna har fått sänkta bidrag och att en femtedel har fått avslag.

– Vi har sett flera fall där barnen haft samma behov men fått olika nivåer med omvårdnadsbidraget, jämfört med vårdbidraget. Det är problematiskt att samma behov ger en lägre ersättning eller avslag, det var inte intentionen med reformen, säger Maria Gustavson, utredare på Inspektionen för socialförsäkringen.

Hör utredaren Maria Gustavson berätta om den bristande rättssäkerheten och om utredarnas slutsatser i klippet ovan.

Här är utredningens slutsatser

  • Det saknas nationella riktlinjer och ett utarbetat stöd för hur Försäkringskassan ska bedöma vad som ingår i ett normalt föräldraansvar för barn i olika åldrar. Det skapar en rättsosäker situation för familjer som ansöker om omvårdnadsbidrag.
  • Försäkringskassans statistik visar att en stor andel av de föräldrar som hade vårdbidrag och som sedan ansökte om omvårdnadsbidrag och/eller merkostnadsersättning för ett och samma barn har fått en lägre ersättningsnivå eller avslag på sin ansökan. Totalt handlar det om 54 procent av föräldrarna, där 33 procent har fått lägre ersättningsnivå och 21 procent har fått avslag på sin ansökan.
  • Försäkringskassan följer inte kammarrättspraxis när det gäller barn med grav hörselnedsättning.
  • Försäkringskassan anser att tiden som barnet går i skolan utgör ett annat samhällsstöd, men Inspektionen för socialförsäkringen anser inte att skolan är ett annat samhällsstöd på samma sätt som exempelvis korttidsboende eller ledsagare.

Här är utredarnas rekommendationer

  • Att regeringen ger ”lämplig myndighet i uppdrag att utarbeta nationella riktlinjer om vad som ska anses ingå i föräldraansvaret vid barns olika åldrar”.
  • Att Försäkringskassan bland annat utarbetar en samsyn inom myndigheten om vad som gäller kring föräldraansvaret och att Försäkringskassan klargör vad som gäller angående bevisbördan.
  •  

Detta är vårdbidragsreformen 2019

  • Den 1 januari 2019 infördes en reform av stödet till barn och vuxna med funktionsnedsättning. Då ersatte de två nya förmånerna omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning de tidigare  vårdbidraget och handikappersättningen.
  • Syftet med reformen var att göra förmånerna mer förutsägbara för både medborgare och för Försäkringskassa, eftersom regleringen av de tidigare förmånerna var allmänt hållna och utrymmet för individuella bedömningar var stort.

Källa: ”Från vårdbidrag till omvårdnadsbidrag – En granskning av de reformerade stöden till personer med funktionsnedsättning” (2021), Inspektionen för socialförsäkringen

Detta är omvårdnadsbidraget

  • Den 1 januari 2019 genomfördes en reform där vårdbidraget ersattes av omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning.
  • Omvårdnadsbidrag är ett bidrag som föräldrar kan få för omvårdnad och tillsyn som barnet behöver utöver vad som är vanligt för barn i samma ålder.
  • Som omvårdnad och tillsyn räknas till exempel särskild träning och praktisk hjälp i vardagen, till exempel vid måltider.
  • Även personer som kan likställas med föräldrar kan få bidraget.
  • Bidraget ges i fyra nivåer: helt (9 854 kr), 3/4 (7 391 kr), halvt (4 927 kr) och 1/4 (2 464 kr).
  • Bidraget gäller barn som är under 19 år.
  • Till skillnad från det tidigare vårdbidraget delas bidraget upp i två där merkostnader ansöks separat. Nytt är också bland annat att två föräldrar kan få bidrag för samma barn.
  • Merkostnadsersättningen ingick tidigare i vårdbidraget men ges nu som ett eget bidrag. För att få merkostnadsersättning ska man ha merkostnader på minst 11 825 kronor om året för att beviljas bidrag och man kan få 1 183 – 2 759 kronor i månaden.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Vårdbidragsreformen 2019

Mer i ämnet