Stora skillnader mellan betygen i Falkenberg

Publicerad

Det är stora klyftor mellan betygen på Falkenbergs högstadieskolor. Lärarnas riksförbund är kritisk till olikheterna i kommunen.
– Det är oroande att skolan inte är likvärdig och fruktansvärt sorgligt att det har blivit så i Sverige, säger Hans Hultén, lärarnas riksförbund

Skolan spås bli en av de viktigaste frågorna i Falkenberg inför valet nästa år. Hans Hultén är biträdande kommunombud för Lärarnas riksförbund i Falkenberg. Han har jobbat som lärare i nästan 30 år.

De senaste siffrorna från Skolverket visar på en verklighet som han är bekymrad över. Och han är bekymrad över hur stor skillnad det är mellan skolresultaten i Falkenberg.

– Enligt skollagen ska skolan vara likvärdig. Kollar man på statistiken kan man enkelt se att så är inte fallet. Och de senaste åren har klyftorna stuckit iväg rejält. Där sticker Sverige ut jämfört med många andra länder, säger Hans Hultén.

Stora klyftor

I Falkenberg finns det stora klyftor mellan betygen på de kommunala och privata skolorna.

På de kommunala grundskolorna Tångaskolan och Skogstorpsskolan i Falkenberg var 25 procent respektive 40 procent av niondeklassarna inte behöriga till gymnasiet. Nästan varannan elev nådde inte upp till kunskapskraven. Det visar Skolverkets statistik för läsåret 2016/17.

I topp låg friskolorna Vesterhavsskolan och Falkenbergs Montessoriskola där samtliga elever var behöriga till gymnasiet. Där uppfyllde dessutom ungefär 90 procent av eleverna kunskapsmålen.

– Vi lyckas inte med uppdraget i Falkenberg och vi lyckas inte med uppdraget i Sverige. Vi har ett skolsystem som har problem med jämlikheten. Och det är kanske en av våra viktigaste utmaningar i Falkenbergs kommun, säger Per Svensson (S), oppositionsråd i Falkenberg.

En av valets viktigaste frågor

Skolfrågan spås bli en av valets viktigaste frågor i Falkenberg.

Politikerna är medvetna om bristerna, och i början av året presenterades en plan för att ta itu med dem. Målet är att Falkenberg ska nå toppskiktet år 2021. Men än har man inte sett något resultat.

– Det är tufft när man jobbar väldigt intensivt, har höga ambitioner och tänker att vi har goda förutsättningar att klara av uppdraget på ett  bättre sätt, säger Kerstin Angel (C), ordförande i barn och utbildningsnämnden.

Tycker du att skolan är jämlik i dag?

– Nej det är den inte. Och det är min största sorg att den inte är det, säger Kerstin Angel.

Enligt rektorerna på skolorna med lägst resultat beror klyftorna delvis på kommunens upptagningsområden.

Där de kommunala skolorna generellt sett har ett elevunderlag med lägre socioekonomisk bakgrund än de privata. De kommunala skolorna har dessutom tagit emot fler nyanlända och har fler elever med utländsk bakgrund.

Blandning gynnar även högpresterande elever

Hans Hultén anser att man behöver rita om upptagningsområdena för att få en jämnare fördelning i kommunen.

– Det är forskningen som visar det. Att en blandning av elever gynnar även dem som är högpresterande, inte bara de som presterar sämre gynnas. En väldigt positiv faktor, säger han.

– Det är viktigt i framtiden när man bygger nya skolor att man noga funderar på vart man placerar skolan. Så att skolan blir den mötesplats och den lärandemiljön som är bra för alla barn, säger Kerstin Angel.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Val 2018 Halland

Mer i ämnet