Drottninghög i Helsingborg är ett sådant område. 2019 gick bara 19 procent av invånarna i valdistriktet Drottninghög västra och lade sin röst. Alex Al-Sanafy, som bor här, kommer i protest inte rösta den 9 juni.

– För min röst kommer inte att spela så stor roll, säger han.

Han menar att många med utländsk bakgrund inte känner sig hemma på samma sätt i Sverige längre på grund av samhällsutvecklingen.

– Hos oss utländska personer är det så många som känner att vi inte längre tillhör det här landet som vi kände innan.

Skåne sticker ut

Tre av de tio valdistrikt i Sverige där färre än var femte invånare gick och röstade 2019 ligger i Skåne. De andra sju valdistrikten ligger i Stockholm och Södertälje.

I Skåne hade, förutom Drottninghög, också Herrgården och Kryddgården, som båda ligger i stadsdelen Rosengård i Malmö, ett valdeltagande under 20 procent.

– Jag tycker det är tråkigt. Det är alltid viktigt att vara med och påverka det man kan påverka, säger Jasmine Persson, som bott 16 år på Drottninghög.

Röstandet minskade

EU-valdeltagandet bland svenska medborgare som är födda här har ökat varje val sedan 2004. Men i förra valet minskade andelen röstande medborgare som är utrikesfödda.

– Vi arbetar med att träffa människor, att prata med dem, på olika språk. Svenska och andra språk som kanske är lättare för dem att förstå. Det är med den biten som vi kompletterar samhällets övriga information, säger Saul Sagnia, ordförande för Inva-Sam i Helsingborg.

Långt till Bryssel

Inva-Sam, Invandrarföreningarnas samorganisation, består av ett 40-tal medlemsföreningar med anknytning till stora delar av världen. Indien, Kurdistan, Gambia, Ungern. Organisationen arbetar inför EU-valet med att få fler utrikesfödda att rösta.

Saul Sagnia tror att fler politiker borde ge sig ut ut och träffa människor inför val, men också under mandatperioder.

– Gapet mellan politikerna och invånarna gör att många kanske inte känner till vad EU-valet går ut på, säger Saul Sagnia.