På häktet i Helsingborg har de bland annat gjort om allmänna rum till häktesplatser och häktade får i vissa fall dela rum. Platsbristen innebär också att häktet tvingas ta in extra personal för att kunna upprätthålla säkerheten.

– Det här är en unik situation, jag har aldrig varit med om det tidigare, säger Joachim Moberg som är häkteschef i Helsingborg.

Krisen gick att förutse

2014 kom en förordning från regeringen som sa att Kriminalvården inte ska ha fler platser än det finns behov av. En förordning som kom under en period med minskat inflöde av fängslade personer och flera häktesplatser avskaffades.

Samtidigt har politikerna på senare år genomfört straffskärpningar som bland annat innebär att vissa brott nu leder till obligatorisk häktning av misstänkta.

– Vi som myndighet flaggade redan för två år sedan att inflödet ökade igen, det gick ju att se på horisonten, säger Ulf Mossberg, pressekreterare på Kriminalvården.

Kräver långsiktig planering

Myndigheten vädjar nu i budgetunderlaget inför 2020 om mer pengar och långsiktig planering för att möta den växande belastningen och för att bli mer flexibla. Kortsiktigt finns det däremot inga enkla lösningar.

– Nöden är ju uppfinningens moder, men hur långt det räcker vet jag inte, säger Per Björkgren, regionchef syd på Kriminalvården.

Justitieministern: Oppositionens budget prioriterade inte Kriminalvården

– Vi var ju avsatta som regering i höstas och kunde inte göra några satsningar på Kriminalvården. Och i den budget som röstades genom av Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna, där prioriterade man helt enkelt inte Kriminalvården, säger justitieminister Morgan Johansson.

Här kan du läsa hela Morgan Johanssons svar på Kriminalvårdens kritik.