– Om man tittar på åtgärden så tycker vi det är jättebra. Vi behöver rusta människor, få ut dem i arbete och utbildning. Projektet har vi varit med på. Problemet är att det är ett nedvärderande namn, det finns inga enkla jobb. De som jobbar ska inte känna sig nedvärderade, säger kommunalrådet Jonas Esbjörnsson (S).
Han säger att åtgärden liknar deras gamla projekt som de under mandatperioden 2002 till 2006 kallade plusjobb. I dag skulle han gärna kalla det resursjobb, som det heter inom näringslivet.
– Resursjobb är ju exempelvis som i skolan. Där pratar vi ofta om att vi behöver fler lärare, det är jag inte säker på. Vi behöver fler vuxna i skolan. Rastvakter exempelvis, personer som kan avlasta lärare. Eller som i äldreomsorgen, personalen ska göra det som behöver göras, så kan andra sköta matlagning eller hänga upp gardiner eller vad det nu kan handla om. Vi måste se till de behov vi har i välfärden och tänka nytt, säger Jonas Esbjörnsson (S).
Oavsett namn, blir inte det här bara låglönearbeten?
– För oss har poängen varit att man följer avtalsenliga löner. Den svenska modellen gäller. Vi vill inte skapa ett A- och B-lag. Men samtidigt är det här inte A-kassegrundande, för pengarna kommer från Arbetsförmedlingen. Så många som möjligt ska ut i egen försörjning eller utbildning efter projektet, annars är man tillbaka på ruta ett igen.
– Jag tror det här är bra för människor och ger självförtroende. Genom ett resursjobb får folk ett givande sammanhang och en möjlighet att få referenser, säger Jonas Esbjörnsson (S).
Delade meningar
Näringslivet varnar för att kommunernas enkla jobb kommer snedvrida konkurrensen. I en tidigare artikel från SVT Nyheter så fick åtgärden kritik.
– Det är inte konkurrens på lika villkor när det offentliga är ute på marknaden och det är skattemedel som finansierar verksamheten, säger juristen Göran Grén på Svenskt näringsliv.
Inte heller forskarna är övertygade över att arbetsmarknadsprojekt leder till jobb, något SVT tidigare också skrivit om.
– Det finns väldigt många motsägelser i det här sättet att försöka bekämpa arbetslöshet och social exkludering, säger Malin Mc Glinn, doktor i urbana studier vid Malmö Universitet till SVT Nyheter här.