Rösträttspionjären Nanny Palmkvist, här med fosterdottern Maj i knäet, gav i slutet av 1800-talet ut ett öppet brev till landets kvinnor. ”Organisera er”, löd budskapet. Visa alla (4)
Visa alla (4)

Lärarinnan som fick nog – skrev ett kampbrev till landets kvinnor

Publicerad

Helsingborgaren och läraren Nanny Palmkvist kämpade för barns rätt till utbildning och hade moderna idéer om pedagogik – men hon nekades att rösta. För snart 125 år sedan skrev hon ett öppet kampbrev till landets kvinnor.

Nanny Palmkvist var 32 år när hon 1894, skrev sitt öppna brev till Sveriges kvinnor.

Hon upprördes över det faktum att män och kvinnor på alla nivåer i samhället behandlades så olika.

– I brevet säger hon: Kvinnor vi måste organisera oss. Det är dags. Hur kommer det sig att vi betalar lika mycket skatt på våra inkomster, men ändå inte har tillåtelse att rösta? Hon ville få folk att kämpa för att göra något viktigt, säger Anja Petersen, antikvarie vid Kulturmagasinet i Helsingborg.

Samma skyldigheter – olika rättigheter

Brevet publicerades i kvinnotidskriften Idun och fick stor spridning. Nanny Palmkvist åkte land och rike runt för att föreläsa.

– Brevet spelade en stor roll. Och hon pratade redan då, 1894, om lika lön för lika arbete.

Nanny Palmkvist levde i en tid då kvinnor som gifte sig upphörde att vara myndiga. Själv förblev Nanny Palmkvist ogift.

Anja Petersen, antikvarie vid Kulturmagasinet i Helsingborg, berättar att Nanny Palmkvist var en pionjär inom en rad områden.

Uppmärksammades på sin cykel

Hon bröt mot fler konventioner. Nanny tyckte även om att cykla. Även det en ifrågasatt politisk handling av en kvinna runt förra sekelskiftet.

För tidskriften Idun skrev hon ett reportage om en cykelutflykt från Helsingborg till Jönköping.

– Hon satte sig sig på en cykel, rörde sig på ett sätt som inte var accepterat för en kvinna och hon anpassade sina kläder därefter. Dessutom rörde hon sig ensam som kvinna på offentliga platser. Där bröt hon mot flera normer på en och samma gång, berättar Anja Petersen.

Nanny Palmkvists brev till Sveriges kvinnor publicerades i veckotidskriften och fick stor spridning, och hon följde upp publiceringen med att åkte runt i landet och föreläsa.

Trotsade normer – ifrån sin cykel

Det skulle dröja fram till 1921 innan Palmkvist, samt andra rösträttskämpar, fick uppleva att den allmänna och lika rösträtten infördes i Sverige. Då hade Nanny Palmkvist hunnit bli över 50 år.

Samma år blev landets kvinnor myndiga från 21 års ålder – ogifta som gifta.

– Men vi ska minnas att rösträtten inte var något som kvinnor bara fick. Det var något som många, bland annat Nanny Palmkvist, kämpade hårt för, säger Anja Petersen.

Pionjär även inom pedagogiken

Visa

Nanny Palmkvist började arbeta som folkskollärare i Landskrona redan som 17-åring. Hon var sedan verksam som lärare i Helsingborg i 40 år.

Nanny kämpade för barns rätt till utbildning och publicerade 1910 skriften ”Framtidens folkskola”. Där argumenterade hon för en mindre dogmatisk skola.

Hon förespråkade en skola byggd på barnens individuella förutsättningar, där pojkar och flickor från olika klassbakgrunder undervisades tillsammans.

Hösten 1892 startade Nanny Palmkvist tillsammans med Wilhelmina Hjertstand en kombinerad läsesalong, matsal och pensionat vid namn Tysta Marie på Södra Storgatan 22 i Helsingborg.

Källa: Helsingborgs stadslexikon

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer