Det är arbetsmarknadsnämndens ordförande Richard Lundberg (M) som har bett förvaltningschefen se över riktlinjerna för tolktjänster inom förvaltningen, som bland annat rymmer hanteringen av försörjningsstöd.
Ett av direktiven till utredaren: Etablera tydliga riktlinjer som går i linje med att den som har permanent uppehållstillstånd inte har rätt till av skattebetalarna betald tolk.
– Når vi bara fram 95 procent till den riktlinjen så är jag nöjd, säger Richard Lundberg.
Riktlinjer kan vara ett lagbrott
Men Olle Lund, professor i förvaltningsrätt vid Uppsala universitet, säger också att riktlinjer där människor med permanent uppehållstillstånd särskiljs helt eller delvis, kan det vara ett lagbrott.
– Jag tror inte att man tänkt färdigt här. Det finns en risk för att rättssäkerheten sätts ur spel, säger han.
Richard Lundberg (M) protesterar.
– Vi talar om riktlinjer men det kan finnas undantag som är riktiga att göra, säger han.
Olle Lundin påpekar dessutom att det enligt lagen är myndigheten, till exempel socialsekreterarna, som avgör om det behövs tolk.
Lagen talar om språkkunskaper
När Richard Lundberg talar om permanent uppehållstillstånd tar han som exempel människor som varit i Sverige i många år och som ”borde kunna tala svenska”. Men även en helt nyinflyttad person kan få permanent upphållstillstånd.
I förvaltningslagens paragraf 13, som reglerar tolkhjälpen, finns inga sådana begränsningar.
– Det här handlar inte om integration. Det som avgör är om man förstår svenska eller inte. Inte hur länge man varit i landet eller om man har permanent uppehållstillstånd, säger Olle Lundin.