210 000 ton koldioxid. Det är mängden utsläpp som Öresundskraft nu kommer att kunna lagra i den danska sidan av Nordsjön efter att den samlats in vid koldioxidanläggningen.
Det är på uppdrag av danska INEOS och Öresundskraft som Project Greensands lagringsanläggning kommer att användas. Där avfallet lagras under havsbotten.
Öresundskraft har nu tecknat ett avtal med det danska bolaget och detta ska bli verklighet från och med 2027/2028.
– Detta är en viktig del i kedjan av att fånga in, transportera och lagra koldioxid, säger Soraya Axelsson, kommersiellt ansvarig för CCS vid Öresundskraft.
Dock har Helsingborgs kommun ännu inte tagit beslut om Öresundskraft kommer få gå vidare med investeringen av koldioxidlagringen i Nordsjön. Men om så blir fallet under nästa veckas kommunfullmäktiges sammanträde, är nu en del av problemen kring anläggningen lösta.
Vad innebär koldioxidinfångning?
CCS – Carbon Capture and Storage. Används för att fånga in och avskilja koldioxid, som transporteras och pumpas ner i berggrunden för slutförvar.
Biogen koldioxid – Kommer från levande biologiskt material. Utsläpp sker naturligt när material bryts ner och används av växer och djur. Koldioxid i biologiskt material frigörs snabbare när den bränns än i naturliga processer. Utsläppen förstärker inte växthuseffekten utan ses som koldioxidneutrala.
Fossil koldioxid – Kommer från fossila källor såsom kol, olja och gas. Eftersom det legat miljontals år i marken räknas den koldioxiden som att den tillförs atmosfären. Förstärker därmed växthuseffekten och bidrar till klimatförändringarna.
Negativa utsläpp – Även kallat minusutsläpp. När biogen koldioxid fångas in från det naturliga kretsloppet skapas en så kallad kolsänka. Koldioxid som skulle ha tillförts atmosfären, exempelvis när ett träd förmultnar, tas bort. Försäljningar av negativa utsläpp kan bli en viktig del i finansieringen av CCS-anläggningar.
Källor: Naturvårdsverket, Naturskyddsföreningen & Energimyndigheten