Foto: TT / SVT

Förslag om gratis mensskydd i skolan: ”Det är på tiden”

Uppdaterad
Publicerad

Miljöpartiet vill att tjejer i skolan och kvinnliga anställda i Helsingborgs kommun ska få gratis mensskydd. Det skulle vara toppen, tycker tjejer som SVT Helsingborg pratat med.

I grunden handlar Miljöpartiets förslag om att alla ska ha råd med mensskydd – bindor, tamponger och menskoppar.

– Alla har inte gott om pengar, varken skolungdomar eller vuxna. Många av kommunens anställda jobbar till exempel på timvik inom äldreomsorgen, säger Sofia Kamlund (MP).

Hur mycket ett ja till förslaget skulle kosta vet inte Sofia Kamlund.

– Men vi vill att det först tillsätts en utredning som tar fram prislappen.

Men varför bara kommunanställda kvinnor?

– Vi har arbetsgivaransvar för dem. Men jag hoppas att privata företag följer efter, säger Sofia Karmlund.

Här är det gratis

Miljöpartiet i Helsingborg är inte det enda parti som jobbar för gratis mensskydd. Även Socialdemokraterna i Lund har lagt en motion om samma sak – men bara för skolungdomar.

Och det finns redan beslut om gratis mensskydd. Till exempel tar försvarsmakten den kostnaden för kvinnliga värnpliktiga.

Österåker delar ut gratis mensskydd på de kommunala skolorna. Och i lite större perspektiv så införde Skottland år 2020 gratis bindor och tamponger.

”På tiden att vi slipper den bördan”

SVT har pratat med ett par av de stora partierna i kommunpolitiken i Helsingborg men MP:s motion är så ny att man inte har hunnit diskutera den.

Däremot har skolungdomar som vi också pratat med åsikter. Alla gör tummen upp.

– Toppen, superviktigt, säger Emma Koefer om förslaget.

– Det är på tiden att vi tjejer blir av med den här bördan och slipper den här kostnaden. Alla har inte de pengarna.

Och Lilnnéa Einarsson påpekar att skolan alltid delar ut gratis kondomer.

– Så varför inte mensskydd?

Hör flera unga tjejer diskutera gratis mensskydd i videon ovan.

Vad tycker du om gratis mensskydd?

Pinnat inlägg

Nu stänger vi dagens chatt om gratis mensskydd. Tack till alla som har delat med sig av sina åsikter. Det har kommit in långt fler inlägg än vad vi har hunnit publicera.

Annika • Fantastiskt initiativ! Bra nyheter för alla flickor på Lunds skolor. Olyckor händer, skolsystern kan vara ovillig att hjälpa och ibland räcker fickpengarna inte till... Men se till att alla lär sig mer om återanvändbara medel som menskoppen som gjord av silikon och varar i många år. Den är tålig och klarar av rikliga flöden utan att irritera och kräva många byten (räcker två ggr/dagen). Dessutom endometrios-vänlig! Kommunanställda, om inte inom lågavlönade eller krävande yrken som undersköterskor, får betala på egen hand.

Angående mensskydd • Hej. Barnen har barnbidrag och studiebidrag att betala mensskydd med. Varför ska jag behöva betala mensskydd till välbärgade familjer. Sänk momsen istället på mensskydd.

María J • Tvål och toapapper är gratis på toaletten på arbetsplatserna och i skolorna. Detta hör till grundläggande hygien, och det är rimligt. Det behöver bytas flera gånger per dag, finns risk för infektioner och dålig lukt annars. Engångsskydd är mest hygieniskt.

Ni som tycker att även diskmedel, rakapparater, tandkräm etc i så fall borde finnas tillgängliga på motsvarande vis, undrar jag hur ofta ni använder dessa över en dag egentligen?

Vem ska sköta inköpen - samma som köper in toapapper, låter väl enklast. Det hör ju till toabesöken.

Karin Norén • Jag tycker det är bra eftersom det är en dyr kostnadsfråga och många har inte samma ekonomi. Det handlar om att få bort skam, och lätta den oro som många tjejer går igenom och framförallt tydliggöra ett naturligt skede för kvinnor/tjejer för alla i vårt samhälle . Ett steg i rätt riktning!!

Maria J • Ni som är emot att det ska finnas mensskydd tillgängliga på toaletterna, kräver ni att alla ska ska ta med sig sin egen toarulle till toabesöken också?

Angelica • Gratis mensskydd, absolut, men då ÅTERANVÄNDBARA, tygbindor och menskopp. För det är både cancerframkallande ämnen i tamponger och bindor och avfallet är ett stort problem för vår miljö som bara växer.

Och det är superfräscht när man väl provar. Jag kommer aldrig gå tillbaka till vanliga bindor/tamponger. Jag har dessutom graden innan cancer på livmodertappen så jag hade önskat jag visste allt som kan påverka innan.

Sunderland • Nu seglar vissa ut på lågvatten. Gratis kondomer? NEJ, där passerar vi gränsen. Att pippa är frivilligt medan menstruationen är ”gratis” och återkommande! Gratis mensskydd är även bra för hygienen! Jag? Jo en man i mina bästa år!

Gerhard Törn • Är det gratis så är man inte rädd om dem, utan slänger med dem och leker med hur som helst. Ett förskräckligt slöseri där mensskydd kommer att ligga slängda lite överallt. Sen måste ju pojkarna få rakapparater ! Blir mycket dyrt ! Det ska väl vara rättvist !?

Räkna med mens

Hur mycket det kostar att ha mens beror på flera faktorer: När den startar, när den slutar, hur många år man har mens, hur mycket man blöder och vilka mensskydd som finns tillgängliga.

Om man tar ett exempel med en flicka som får sin första mens när hon är 12, vilket är vanligt idag, och sedan har mens i 40 år framöver håller man sig till ett genomsnitt enligt 1177.se.

Ett paket bindor som går att köpa i en vanlig mataffär innehåller ca 10-16 bindor och kostar ca 25 kronor. Lägg sedan till ett paket tamponger för samma summa och samma innehåll.

Vi räknar med ett styckpris på 2 kr.

Vi räknar också med att mensen pågår i 4 dagar och kräver 5 byten per dygn. Då blir kostnaden 80 kronor i månaden. Och 38 400 på en livstid.

Till detta får man lägga kostnader för att tvätta extra, värktabletter, eventuell frånvaro från arbete och skola och för att ha olika mensskydd hemma för olika faser av mensen. Och än en gång – det är stor variation i både priser i butik och hur ofta man får mens eller behöver byta skydd.

Det finns uträkningar på att den som hamnar i taket slutar på 70 000 kronor på en livstid.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.