– Vi inom intensivvården kommer kunna tillmötesgå fler människors vilja att donera efter sin död, säger Ulrika Peetz Hansson. Foto: SVT

Snart kan fler personer få donerade njurar från Skåne

Uppdaterad
Publicerad

Från och med årsskiftet kan nya grupper av patienter donera sina njurar när de avlider. Region Skåne räknar med att det kommer att innebära 15-25 nya donatorer per år.

Hittills i år har 22 personer i Skåne valt att donera sina organ efter sin död. Det har bidragit till livsavgörande förändringar för mer än cirka 70 patienter. Men snart kan ännu fler organ tas tillvara.

SUS i Malmö och Centralsjukhuset i Kristianstad har tillsammans med åtta andra svenska sjukhus deltagit i en nationell pilotstudie. Där har man tillämpat DCD, vilket innebär att donerade organ kan tas från patienter när hjärtat slutat slå. Tidigare kunde endast patienter som konstaterats hjärndöda, men med ett slående hjärta, donera sina organ.

De skånska sjukhusens deltagande har bidragit till att fyra patienter hittills i år erbjudits en ny njure.

– Det har varit en etablerad donationsform i Europa och nu är Sverige väl moget för det efter att vi gjort en pilotstudie och sett att det fungerar med nuvarande lagar, säger Ulrika Peetz Hansson, regionalt donationsansvarig sjuksköterska.

Väntas korta kölistan

Pilotstudien avslutades i mars i år och Vävnadsrådet har sedan meddelat att det inte finns några hinder för att fortsätta använda DCD. Nu förbereder man för att inför det nya arbetssättet på övriga sjukhus i regionen. Från och med årsskiftet ska även SUS i Lund och Helsingborgs lasarett arbeta så.

– Det betyder att vi inom intensivvården kommer kunna tillmötesgå fler människors vilja att donera efter sin död, säger Ulrika Peetz Hansson. Det kommer innebära att vi får ytterligare kanske två till fyra donatorer per år på Helsingborgs lasarett. I dag har vi ungefär fyra till åtta donatorer per år, så det gör skillnad på väntelistan.

På regional nivå tror man det kan innebära 15-25 nya donatorer per år. Förändringen gäller i det första skedet enbart njurar, som är det vanligaste donationsorganet, men Ulrika Peetz Hansson tror att det kommer utökas till att gälla fler organ längre fram.

– Tittar man internationellt så har köerna sjunkit, vi hoppas förstås på samma resultat i Sverige.

Behov av organ i Sverige (mätt i oktober 2020):

Njure: 695

Lever: 69

Hjärta: 32

Lunga: 31

Bukspottskörtel: 24

Cellöar: 8

Källa: Socialstyrelsen

Donationsprocesserna

Det finns bara en död, men två donationsprocesser. I den ena processen orsakas döden av en svår nytillkommen hjärnskada. I den andra processen orsakas döden av cirkulationsstillestånd. I båda fallen vårdas en döende patient på en intensivvårdsavdelning och donation kan bli aktuellt efter att det har fattats beslut om att livsuppehållande behandling inte längre är meningsfull för patienten.

De två donationsprocesserna är:

  • DBD (Donation after Brain Death) – donation då döden inträffar efter primär hjärnskada.
  • DCD (Donation after Circulatory Death) – donation då döden inträffar till följd av hjärtstopp. När blodcirkulationen stoppas drabbas även hjärnan.

Källa: Socialstyrelsen

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.