Många som söker sig till vården för ett drogmissbruk har komplexa problem.

– Det kan handla om själva drogmissbruket men också komplikationer till följd av missbruket, säger Nils Stenström som är forskningsledare på FoU.

Psykisk ohälsa kan vara en del. Ekonomiska problem kan vara en annan.

– Och då behöver personen egentligen någon som sammantaget kan lösa problemen, säger han.

Men så ser det inte ut.

– I dag är den här vården och omsorgen i stor grad uppdelad på olika vårdgivare.

Problemet blir då att individen bollas mellan olika vårdtagare – eller faller helt mellan stolarna.

Mer psykisk ohälsa i inlandskommuner

Och det här problemet är extra tydligt i landsbygdskommuner. Det märks inte minst när man talar om psykisk ohälsa. Folkhälsomyndigheten gör regelbundet en undersökning som heter ”Hälsa på lika villkor”.

– I den undersökningen kan man se att den psykiska ohälsan ökat över tid. Och att den är särskilt påtaglig i inlandskommuner, glesbygdskommuner, säger Nils Stenström.

Det tror han dels beror på att vården är mer utbyggda i exempelvis storstäder. Det finns mer vård och stöd att få i större kommuner.

Men sedan menar han att det sannolikt även har att göra med socioekonomi och tradition.

– Det finns mer traditionella mönster när det gäller alkoholkonsumtion framförallt, säger han och fortsätter:

– Och har man en omfattande alkoholkonsumtion så ökar risken för psykisk ohälsa relativt mycket.

Saknar samverkan

Han pekar på att det länge funnits riktlinjer som säger att vårdgivare ska samverka mer för att kunna ge adekvat vård.

– Men att hitta lösningar för att effektivt samverka mellan framförallt socialtjänst och hälso- och sjukvård har visat sig vara svårt, säger Nils Stenström.

Vad kan det bero på?

– Det finns flera orsaker. Man har olika förklaringsmodeller till missbruk och beroende. Man ser på sitt uppdrag på olika sätt. Och i en del fall så dubbelarbetar man där det sannolikt skulle vara effektivare om man en klarare ansvarsfördelning mellan sig, säger han.