I en serie reportage har SVT kunnat berätta om flera fall runt om i Sverige där barn får umgänge med en förälder som de är rädda för.
Vi har varit i kontakt med ett hundratal kvinnor och barn som har en gemensam upplevelse: att deras vittnesmål om våld och övergrepp inte tas på allvar.
Den första januari trädde en lagändring i kraft som kallas lex Tintin. Syftet var att hindra umgänge mellan barn och potentiellt våldsamma föräldrar. Men experter som SVT har pratat med menar att lagen inte räcker till för att skydda barnen.
Omtvistat
Advokaten Karin Lavén menar att motparten ofta hävdar i domstol att den anklagande föräldern manipulerar barnen till att ljuga om våld. Argumentationen kallas ”föräldraalienation”.
Begreppet är omtvistat. I en rapport till FN:s råd för mänskliga rättigheter kallas föräldraalienation för ett pseudobegrepp och där rekommenderas ett förbud mot liknande argument i rättsprocesser. Flera länder har följt rekommendationen – men inte Sverige.
Samtidigt finns det de som tycker att risken för föräldraalienation bör tas på allvar, både i Sverige och internationellt. 2024 antog till exempel Danmark initiativ för att motverka föräldraalienation i vårdnadstvister.
”Ett systemfel”
Forskning visar att det är mycket sällan som uppgifter om våld eller sexuella övergrepp inte stämmer. Sonja Ayeb-Karlsson, Associate Professor på University College London, menar att samhället har svårt att acceptera att det finns våldsamma föräldrar.
– När våldsutsatta personer misstros läggs ytterligare press på dem och konsekvensen blir att barn tvingas umgås med en förälder som de är rädda för, säger professor Sonja Ayeb-Karlsson.
Karin Lavén pratar om ett systemfel.
– Kvinnor och barn som ljuger är nålen i höstacken. Vi har ett systemfel om vi misstror den stora massan, säger hon.
”Kan inte uteslutas”
Robert Eneljung, rådman och specialist i familjerättsfrågor på domstolsverket, vill vara försiktig med att förbjuda viss typ av argumentation i domstolarna.
– Det finns inte tillräckligt med forskning oavsett vad man säger på FN-nivå. Jag tycker vi ska hålla oss så öppna som möjligt, säger han.
Trots olika syn är Karin Lavén och Robert Eneljung eniga om en möjlig lösning: att barn ska komma till tals i större utsträckning.
– En väg framåt för oss i Sverige kan vara egna juridiska ombud för barnen, något som det har funnits lagförslag på, säger Robert Eneljung.
NYA LAGEN 2025: LEX TINTIN
Mordet på 8-årige Tintin under ett umgänge med sin pappa i Luleå år 2023 väckte starka reaktioner runtom i landet. Fallet ledde till nya formuleringar i föräldrabalken som trädde i kraft den 1 januari 2025. Lagstiftningen heter ”Tryggare hem för barn” och kallas Lex Tintin.
Såhär ser lagändringen ut bland annat.
Barnets bästa prioriteras: Lagändringen betonar att risken för att barnet far illa ska ha en framträdande roll vid bedömningar av vårdnad, boende och umgänge. Detta innebär att barnets rätt att skyddas från våld och kränkningar går före rätten till umgänge med en förälder.
Ingen skyldighet till umgänge vid våld: Det klargörs att barn inte ska tvingas till umgänge med en förälder som har utsatt dem för våld eller andra kränkningar.
Se hela lagtexten på riksdagens hemsida.
Källa: Regeringen
FN:s OCH GREVIOS REKOMMENDATION
FN: Stater lagstiftar för att förbjuda användningen av föräldraalienation eller relaterade pseudobegrepp i familjerättsliga mål och användning av så kallade experter på föräldraalienation och relaterade pseudo-koncept.
GREVIO: Lyfter även frågan om föräldraalienation, även kallat PAS (parental alienation syndrome), och menar att Sverige måste säkerställa att samtliga professionella socialsekreterare, alla inom rättsprocessen samt barnpsykologer är medvetna om att det saknas evidensbaserad forskning om föräldraalienation och att begrepp som dessa ska bannas från användning i domstolar.
Länder som Spanien, Kroatien, Italien och vissa delstater i USA har helt eller delvis antagit FN:s rekommendationer. Sverige har hittills valt att inte följa rekommendationen.
Källor: Human Rights Council (FN) 2023. Grevio: Building trust by delivering support,protection and justice Sweden. First thematic evaluation report.
Hjälp och stöd
För den som behöver hjälp och stöd vid våldsutsatthet eller andra svåra situationer finns flera organisationer man kan vända sig till. Nedan har vi listat några av dem:
BRIS – Barnens rätt i samhället. Organisation dit barn kan ringa, sms:a, chatta eller mejla med en kurator
1177.se – via sajten 1177 kan man få information om flera olika sätt att söka samtalsstöd via sjukvården
Roks – Riksorganisationen för kvinno- och tjejjourer i Sverige. Hit kan tjejer mellan 10-30 år vända sig för att prata om bland annat våld, otrygghet och sexuella övergrepp
Unizon – riksförbund som samlar över 140 idéburna och icke-vinstdrivna kvinnojourer