Jämtland

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Trots att det var längesedan HMAB bröt torv utanför Vemhån vill företaget nu kunnat återuppta brytningen och ansöker därför om förlängt torvbrytningstillstånd. Hör varför i videon. Foto: Marie Selander, SVT.

Därför vill HMAB fortsätta bryta torv i Härjedalen – trots lokal kritik och klimatkrav

Uppdaterad
Publicerad

Företaget HMAB vill fortsätta bryta torv utanför Vemhån i Härjedalen.

I videon hör du vilka planerna företaget har och varför man vill fortsätta med torvbrytning trots lokalt motstånd och trots att det vore bättre för klimatet att låta myrarna täckas av vatten.

Företaget Härjedalens miljöbränsle, HMAB, har inte brutit torv i Vemhån på många år och det nuvarande tillståndet går ut nästa år.

Men trots det vill företaget nu få sitt torvbrytningstillstånd förlängt.

Klimatkrisen

Det framgår av dokument från samrådsmötet som företaget nyligen hade med byborna och länsstyrelsen i Vemhån.

Ansökan kommer att gälla de områden där HMAB tidigare brutit torv: Stackflon, Stormyren och Sickelmyren utanför Vemhån.

Den årliga produktionen av torvmaterial som HMAB avser att ansöka om beräknas som högst uppgå till ca 320 000 m3 per år med ett medeluttag på ca 160 000 m3.

Samtidigt som ansökan möter stark lokal kritik går den också på tvärs med en av regeringen prioriterad klimatåtgärd: återvätning utdikade våtmarker.

HMAB vill ha möjlighet att återuppta torvbrytning och till och med torrlägga en översvämmad torvtäkt, istället för att avsluta brytningen och återställa samtliga torvtäkterna genom exempelvis återvätning.

Det är sammanlagt fem torvtäkter som HMAB nu tänker ansöka om förlängt torvbrytningstillstånd för: förutom tre täkter i Vemhån även två täkter i Duvberg. För samtliga går de nuvarande tillstånden ut 2024.

HMAB ägs numera av kraft-och energikoncernen Härjeåns.

SVT har sökt företaget på plats i Sveg, och även via mail och telefon. Men ingen företrädare har valt att återkomma med någon kommentar.

Torv, våtmarker och klimatet

Våtmarker som bildat eller bildar torv spelar en viktig roll för klimatet eftersom torv innehåller stora mängder kol. Att skydda och restaurera kolrika ekosystem som torvmarker gynnar klimatet, då detta kan bidra till en minskning av växthusgaser och till och med en inbindning av kol.

I Sverige rapporteras ett årligt utsläpp på ca 11 miljoner ton koldioxidekvivalenter från dränerad torvmark. Detta överstiger de årliga utsläppen från personbilstrafiken och motsvarar ca 20 % av de totala territoriella utsläppen i Sverige.

Naturvårdsverkets hållning är att det bästa för klimatet är att torven får vara orörd – och att de utdikade våtmarker där torven ligger ska återställas genom återvätning.  Det skulle bromsta klimatutsläppgen och är enligt FN:s klimatpanel en av de snabbaste klimatåtgärderna som går att göra. Ifjol presenterade regeringen återställning av torvmark till våtmark som en av sina viktigaste klimatåtgärder på kort sikt.

Torvbranschen vlll själva benämna produktionsmetoden ”skörda” medan myndigheter som Naturvårdsverket använder benämningen ”brytning” av torv.

(källa: Naturvårdsverket)

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Klimatkrisen

Mer i ämnet