Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Följ med Andreas Nyqvist på ett arbetspass med att ploga och salta vägar i Jämtlands län: ”Det har blivit mer svajiga vintrar och då är det svårt att hänga med även för oss.” Foto: Sara Leijman/SVT

Fler nollgradiga dagar i Jämtlands län – mer salt på vägarna när temperaturen stiger

Uppdaterad
Publicerad

Antalet vinterdygn när temperaturen växlar omkring noll grader har ökat i Jämtlands län. Det visar data från SMHI.

– Det har ju blivit mer svaijiga vintrar, säger lastbilschauffören Andreas Nyqvist som är en av dem som är ute och plogar och halkbekämpar vägar.

Vi följde med honom när han saltade E14 i Jämtlands län.

När vi följer med Andreas Nyqvist ut på E14 mellan Brunflo och Ytterån har det snöat natten innan. Temperaturen är runt noll-strecket. Två plogbilar kör efter varandra, varav den som är sist också sprider ut en saltblandning.

– Det är saltlake som vi sprider ut, det vill säga vatten och salt, säger Andreas Nyqvist.

Klimatförändringar i Sverige

2005 började Andreas Nyqvist jobba som lastbilschaufför. Då användes inget salt på Jämtlands vägar. I dag används det på de stora vägarna som exempelvis E14.

Fler nollgradiga vinterdagar

Det har blivit varmare i Sverige. I norra Sverige har medeltemperaturen ökat mer än i södra Sverige och det är under vintern som det märks mest. Enligt klimatforskare Gustav Strandberg har somrarna fått en temperaturökning med 0,5 grader medan vintrarna blivit mellan 1,5 till 2 grader varmare.

Data från SMHI visar också att antalet vinterdagar där temperaturen växlar runt noll grader ökat i Svealand och Norrland.

– Tydligast är den här ökningen i södra Norrland, säger Maria Norman som är klimatolog, SMHI.

Kommer fortsätta öka

Enligt SMHI:s beräkningar kommer antalet vinterdagar där temperaturen växlar runt noll under vintern att fortsätta öka i mellersta och norra Sverige.

– Vi vet att vi har en pågående klimatförändring som ger högre temperaturer och med ökade temperaturer kommer vi att få mildare vintrar och då kommer de här dagarna att öka, säger Maria Norman.

I södra Sverige däremot pekar beräkningar på att det kommer att minska. Där är vintertemperaturerna redan idag nära noll och med ett varmare klimat minskar således de dagarna.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Varför saltas vägar och när? Hör lastbilschauffören Andreas Nyqvist förklara.

Så ofta har temperaturen växlat runt nollgradigt

När temperaturen ofta växlar runt noll får det konsekvenser för bland annat vinterväghållning.

Begreppet nollgenomgångar är ett mått på antalet dygn med denna temperaturväxling.

För cirka 130 väderstationer i landet har antalet nollgenomgångar från perioden 1961-1990 kunnat jämföras med perioden 1991-2020.

Under vintern (dec-feb) har antalet nollgenomgångar ökat på de allra flesta stationerna i Norrland och Svealand.

På väderstationen Östersund-Frösöns flygplats var det i genomsnitt 23 vinterdagar per år under perioden 1960-1990. Under perioden 1961-2020 hade det ökat till i genomsnitt 29 dagar.

Beräkningar visar att antalet nollgenomgångar kommer att öka i landets mellersta och norra delar, medan de kommer att minska i södra delen av landet.

Källa: Nollgenomgångar | SMHI

Hur har klimatet förändrats i Södra Norrland?

Jämförelserna gäller mellan perioderna 1961-1990 och 1991-2020. 

Temperatur: Under vintern (december, januari och februari) är det den största temperaturökningen. I Norrland är ökningen från 1,5° till lokalt över 3,0° under vintern, med de högsta värdena i fjällen och längs kusten. 

Snödjup och dagar med snö: I södra Norrland har det sedan vintern 1999/2000 varit en enda vinter då snösäsongen varit längre än 1961–1990. Snösäsongernas längd har minskat sedan 1980-talet.

Nederbörd: Förändringen av vinternederbörd visar på stora variationer. I den nordligaste delen kan man se en ökning på mellan 10-20 procent medan det i i den sydligaste delen lokalt blivit torrare.

Källa: SMHI 

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Klimatförändringar i Sverige

Mer i ämnet