Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Familjen Sundell utanför Östersund har en egen biogasanläggning. Se när Simon Sundell visar hur koskit blir till värme och el. Foto: Sara Leijman/SVT

Från koskit till värme och el – allt fler bönder satsar på egen biogas

Uppdaterad
Publicerad

Bland bönder har intresset för att producera egen biogas skjutit i höjden. På familjen Sundells mjölkgård i Haxäng utanför Östersund blir koskiten till värme och el.

– Nu är det inte meningen att vi ska producera gas, vi ska producera mjölk. Men det här är en restprodukt som vi tar tillvara på, säger Simon Sundell.

På gården i Haxäng finns ungefär 120 mjölkdjur och 130 ungdjur. Här finns också en biogasanläggning som omvandlar all koskit till värme och el.

– Vi är helt självförsörjande på värme, säger Simon Sundell.

Klimatkrisen

Anläggningen bidrar även till en hel del el.

– Hittills i år har vi gjort ungefär 60 000 kilowatttimmar el, säger han.

Klarar ni er på det?

– Nej, vi gör av med ungefär 200 000 kilovattimmar. Men en tredjedel gör vi själva och det är ju bra tänker jag.

144 ansökningar i år

Familjen Sundell är inte ensam om att vilja ta tillvara på kornas kiss och bajs. De som vill göra en grön omställning kan söka investeringsstöd hos Klimatklivet som administreras av Naturvårdsverket. 

Sedan 2015 har Klimatklivet fått in 181 ansökningar från lantbrukare i Sverige som vill producera biogas. 144 av de ansökningarna har kommit in i år.

– Ja, det är helt otroligt roligt. Det visar att lantbruket  svarar upp mot det samhällsbehov som finns och vill göra klimatomställningar, säger Carl Mikael Strauss som är enhetschef på Kimatklivet industrin.

På gården i Haxäng tror familjen Sundell att stigande elpriser också bidragit till att ansökningarna ökat. Dessutom har både pandemin och kriget i Ukraina visat hur sårbart lantbruket är när exempelvis transporter från andra länder får problem att leverera konstgödsel och kraftfoder.

Vill även göra eget kraftfoder

Därför har familjen nu även börjat experimentera med att odla eget protein.

– Så vi slipper köpa eget kraftfoder, säger Magdalena Sundell.

Är det dyrt?

– Ja, det kan man lugnt säga. Det har blivit nästan dubbelt så dyrt som när vi började 2018, säger hon och fortsätter:

– Om man tittar på omvärlden så tror jag att vi måste se till så att vi i Sverige klarar oss, både vad gäller mat till våra djur men också till oss själva.

Klimatklivet

Klimatklivet är ett investeringsstöd som gör det möjligt att satsa på fossilfri framtidsteknik och grön omställning.

Det kan handla om åtgärder inom transport, energi, återvinning, industri mm.

Stödet kan sökas av företag, kommuner, regioner och organisationer i hela Sverige.

Hur stort ekonomiskt stöd man kan få beror på vem som söker och vilken typ av åtgärd ansökan gäller.

Fram till 30 september hade Klimatklivet beviljat totalt 4798 ansökningar. Den stora majoriteten handlar om laddstationer och energikonvertering.

Källa: Naturvårdsverket

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Klimatkrisen

Mer i ämnet