Hör eleverna själva om invalsritualerna till gymnasieföreningarna. Foto: SVT

Invalsritualer med spyor, ögonbindlar och nakenhet

Uppdaterad
Publicerad

Trots att skolan ska vara jämställd och öppen för alla har Wargentinskolan i Östersund flera gymnasieföreningar där bara några få utvalda, de som anses tillräckligt häftiga, får vara med. Verksamheten bedrivs ofta på skoltid i skolans lokaler med skolledningens goda minne och inträdesproven, som kallas inval, kan vara riktigt vidriga.

I Östersund finns tio gymnasieföreningar. Varje höst genomför föreningarna inval, ett slags introduktionsrit som nya medlemmar ska gå igenom för att visa att man verkligen vill vara med. Varje förening har sitt eget inval. Det pågår en hel dag, en del i över 12 timmar. Det är de äldre medlemmarna som bestämmer vad de yngre ska göra. 

– Grejen med invalen är att du ska ha roligt samtidigt som det är jobbigt, säger Elon Wissing som är medlem i föreningen Bacchibröder.

SVT granskar gymnasieföreningarna i Östersund

De flesta föreningarna har hårda fysiska tester, som armhävningar, situps och burpees. Någon förening varvar det med rollspel, andra med olika former av samarbetsövningar. 

– Jag fick göra mycket fys, alltså armhävningar och sådana saker, säger Andrea von Walden som är medlem i föreningen Optimal.

Alla har också som tradition att de nya ska ha ögonbindel på sig under hela dagen, och så har några av föreningarna kvar ”kobben”. Kobben är en äcklig sörja av allt möjligt som de invalda ska dricka. 

– Det är en salig blandning. Det kan vara surströmming, filmjölk, kaviar, ketchup, säger Elon Wissing.

När han valdes in var de fem elever som skulle väljas in. Tillsammans hade de tre liter kobbe att dricka upp. 

Låt på repeat i timmar – med förbundna ögon

Att dricka kobbe är inget kontroversiellt för medlemmarna. Den delen av invalet är alla öppna med. Men så finns det andra introduktionsriter de inte pratar högt om. En killförening sticker ut. En föreningsmedlem beskriver det som att de inte har så mycket fys, utan att de istället har hårda psykiska tester.

Under deras inval ska de nya sitta i ett rum i flera timmar och lyssna på en och samma låt. Det kan bli uppemot sex timmar, hela tiden med förbundna ögon. 

Även den föreningen har kobben. Dessutom ska de invalda dricka stora mängder olivolja. Utöver det har de ett så kallat gurkrejs som går ut på att äta en gurka och dricka en liter vatten så snabbt som möjligt, något som ofta slutar med att de kräks.

– Jag kände att det var en behaglig spya för man fick ut allt äckligt som man ätit, säger en elev om gurkrejset.

Duschar de yngre i kallt vatten

Slutligen har killföreningen också som tradition att de ska klä av sig nakna. Äldre medlemmar duschar sedan av de yngre killarna med kallt vatten och häller olivolja över dem. Sedan får de gå in i ett rum. I rummet sitter alla i föreningen men också en hel del tjejer. Framför dem ska sedan de nakna killarna låtsas göra saker som att spela tennis och borra med en borrmaskin, och tjejerna ska måla av killarna. 

– Det är lite konstigt, säger Cornelia Sundby som är medlem i Circulo Allegre, CA.

Annie Bredberg håller med.

– Ja, personligen hade jag aldrig gått med om det varit ett kriterium men det kanske är annorlunda för tjejer än för killar. De var ju mest skrattiga, säger hon och fortsätter:

– Men vi var små tjejer som satt där och gjorde vad de sa åt oss att göra.

Gruvade sig för

När vi frågar killarna i killföreningen hur det kändes att bli avmålad naken så blir det mest skratt. Sedan säger några att det givetvis var något de gruvade sig för innan själva invalet, att de hade jättemycket ångest för det, att det kändes jobbigt och hemskt. Samtidigt intygar de att de bara tänkte på det i några dagar efteråt – att de nu ser tillbaka på det som en rolig grej och att de inte har några problem att utsätta nya medlemmar för samma förnedring.

– Jag ser fram emot det som satan, säger en medlem.

– Det låter kanske hemskt men jag tror också det ger oss en sammanhållning. Det är svårt att förklara, säger en annan.

LÄS MER: Skolchefen: ”Det är vårdnadshavarnas ansvar”

LÄS MER: Kränkning och förnedring fortfarande en del av invalen

Bakgrund: Gymnasieföreningar

  • Gymnasieföreningar började dyka upp i slutet av 1800-talet. Ibland kallades de för lärljungeföreningar.
  • Många av dem anknöt till de högre allmänna läroverken.
  • Uppgifter från Kungliga biblioteket visar att de var spridda över hela landet. Där finns 80 föreningar presenterade.

Föreningarna byggde på tre beståndsdelar:

  • De var helt och hållet elevstyrda.
  • De var slutna och exklusiva, alla fick inte vara med.
  • De innehöll kamratfostran, det vi i dag kallar pennalism.

Genom åren har gymnasieföreningarna försvunnit från många städer men i ett fåtal lever de kvar, exempelvis Sundsvall, Härnösand, Västervik och Östersund.

Östersund utmärker sig med att ha flest antal föreningar. Där finns i dag tio starka och högst livskraftiga föreningar. Av den anledningen kallas Östersund ibland för Gymnasieföreningarnas stad.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

SVT granskar gymnasieföreningarna i Östersund

Mer i ämnet