Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Ullen från Jämtlandsfår har mjuk finfibrig ull. Foto: SVT. Arkiv

Kö på ull från Jämtlandsfår

Ull, som en gång värmde både fattig och rik, har blivit en biprodukt inom fåraveln. Ullen har bränts, slängts och grävts ner. Men nu växer efterfrågan på ull från svenska får.

Fjällräven har inlett ett samarbete med Brattlandsgården som föder upp jämtlandsfår och tingat ullen från ännu fler får av samma ras. Till hösten kommer den första kollektionen ut på marknaden.

– Fjällräven köper all ull de kan komma över! Vi som har jämtlandsfår har nog tre års kö på ullen, säger Anna Hedendahl, som är ullansvarig på Svenska fåravelsförbundet.

Ny ras

Jämtlandsfåret är en ny svensk ras som tagits för att möta efterfrågan på mjuk finfibrig ull som kan konkurrera med den utländska merinoullen. Men även gammaldags lite raggigare får har värdefull ull, något som de som främst har får för köttproduktionen inte alltid tänker på.

– Många tror att deras får har ull som inte är så bra, men så länge den sitter på fåret är den värdefull. Men alla vet inte hur de ska ta hand om ullen, de låter fåren bli smutsiga och toviga och klipper kanske hackigt bara för att bli av med den. Man måste tänka kvalitet hela vägen.

Även om ullen kanske inte kan bli mjuka underkläder är den absolut inte oanvändbar.

Kunskap försvann

– Den är fantastisk till sockor, ytterkläder och mattor. Den kan ha en otrolig lyster. Det är svårt att få fårproduktionen att gå runt och det man tjänar mest på är köttet, men man kan ju få ett litet tillskott genom ullen.

Som ett exempel på hur stor efterfrågan på svensk ull är tar Anna Hedendahl upp Toarp, Sveriges största ullinsamlingsstation. Av den finaste ullen tillverkar de plädar.

– På två år har man gått från två återförsäljare till 200, plus att en stor kedja vill sälja deras produkter.

Mycket av kunskapen men också tekniken för att ta hand om ullen försvann i samma veva som övrig textilindustri. De spinnerier som finns är små och kan bara ta emot några kilo ull.

Till exempel behöver klädföretaget Woolpower i Östersund ull från upp till 200 000 får till sin produktion, ull som i dag köps från Uruguay och Argentina, uppger P4 Jämtland.

Men det finns ett alldeles nystartat ulltvätteri och ett väveri är också på gång. Ullinsamlingen ökar kraftigt.

Stor frustration

Anna Hedendahl ser att intresset för ull växer, både inom fåraveln och i samhället i stort.

-Det finns en stor frustration över att vi inte använder ullen. Slit- och slängsamhället driver fram en efterfrågan på klimatsmarta och etiska alternativ och fåret klimatkompenserar sig själv.

Hon tar Norge som ett exempel där ullen fått hög status.

-Där har man fått Svanenmärkt norsk ull i offentliga miljöer som tågsäten och gardiner. Ull brinner inte och behöver inte flamskyddsbehandlas. Vore det inte fantastiskt om vi kunde få svensk ull i svenska offentliga miljöer?

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer