En vattendom fastställer hur vatten får tappas genom en damm eller kraftverk. Beslutade vattendomar i Sverige har aldrig behövt omprövas, utan gällt för evigt.

I många fall är domarna över 100 år gamla.

Lång process

Ljungan kommer vara först ut av landets större reglerade älvar att ompröva sina vattendomar, och där ska förhandlingarna starta 2023. Eftersom det finns cirka 2100 vattenkraftverk i landet beräknas hela processen med att ompröva alla domar ta omkring 20 år.

Det man har att förhålla sig till är de riktvärden som Havs- och vattenmyndigheten tagit fram för hur mycket vatten som kan ”ges tillbaka” för miljöåtgärder i varje älv – utan negativ påverkan på kraftproduktionen. På enstaka ställen i landet är den siffran över 20 procent, men för Ljungan är riktvärdet bara 0,5 procent.

Hoppas på förbättringar

På många ställen efter Ljungan finns förhoppningar att processen ska kunna leda till förbättringar. I byn Skålan i Bergs kommun har man sedan 1973, när Trångforsens kraftverk byggdes, tvingats se hur sträckan från Skålsjön ner till Åsarna torrläggs i slutet av varje sommar när vattnet i stället leds till kraftverket.

– Fisken får ju panik när vattnet försvinner och man kan se öringen hoppa mot dammen i det sista vattnet som blir kvar. Vi hoppas att det kan bli en förändring, men samtidigt är man lite skeptisk att kraftbolagen verkligen kommer släppa till det vatten som krävs, säger Leif Rode från Skålans fiskevårdsområde.

I klippet ovan får du följa med till Trångforsen utanför Skålan.