Den nya kraven på skogsägarna innebär att större hänsyn ska tas till fridlysta växt- och djurarter vid avverkning och andra skogsbruksåtgärder. Kraven grundas i en ny striktare tillämpning av artskyddslagstiftningen, som slagits fast i ett antal vägledande domar i mark- och miljödomstolen och EU-domstolen det senaste året.

Rimliga krav

Det här har fått stark kritik från många små skogsägare och stora skogsbolag, men från naturskyddshåll ser man positivt på förändringen.

– Varje verksamhetsutövare, vare sig man bygger en väg eller öppnar en gruva, måste ha full kunskap om vad som finns i naturmiljön och ta hänsyn till det. Det gäller skogsbruket också. Man har haft ett ganska stort frikort hittills och begärt att myndigheterna ska inventera, säger Ulf von Sydow på Naturskyddsföreningen.

Han syftar på att skogsägarrörelsen aktivt arbetat för att ta bort inventeringar av så kallade nyckelbiotoper.

– Men nu kommer kunskapskravet tillbaka till skogsägarna. Och det är helt rimligt.

”Kalhyggesbruken – det stora problemet”

Om kritiken från skogsägarna, att de nu inte kommer att kunna överleva med de nya kraven, säger han så här:

– Det har man hört förr, att de inte ska kunna överleva. Men genom att ändra metoder inom skogsbruket så ska man nog kunna hantera det här också. Det är kalhyggesbruket som ställer till de stora problemen, säger Ulf von Sydow.

I videon ovan hör du vad Naturskyddsföreningen anser mer i den här frågan, exempelvis hur man ser på kritiken från skogsägarna och på kravet att ta hänsyn till varje enskild fågel.