Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Hör Dan Eriksson på Trafikverket berätta om utmaningarna . Foto: Anders Hansson/SVT

Tre frågor om vägar och varmare vintrar: ”Blir bara mer och mer halka”

Uppdaterad
Publicerad

Sedan början av 2000-talet har inslagen av halka successivt ökat samtidigt som snöfallen blivit färre. Det visar statistik från Trafikverket.

– Det blir bara mer och mer halka, säger Dan Eriksson på Trafikverket.

Dan Eriksson jobbar som nationell samordnare för vinterväghållning och har sitt kontor i Borlänge. När han började arbeta för 30 år sedan hade han och hans kollegor i Dalarna ett begrepp som de kallade ”Mälarklimat”.

– Det innebar ständiga växlingar runt noll, och det kunde till och med bli regn på kalla vägar.

Klimatförändringar i Sverige

Nu har det vädret förflyttat sig betydligt längre norrut, berättar han.

– Nu kan det komma regn i Jämtlandstrakten och det var inte vanligt förekommande tidigare.

Högre krav på de som halkbekämpar

När vädret växlar mycket kring noll grader ställer det höga krav på både trafikanter men också de som arbetar med att halkbekämpa.

Är Trafikverket rustat för att möta det här?

– Ja, det tycker jag, men det är så klart ett samspel med trafikanterna, säger Dan Eriksson.

Kostnaderna ökat sista åren

2010 kostade Trafikverkets vinterväghållning 1,9 miljarder kronor. 2020 hade det sjunkit till 1,8 miljarder kronor.

Efter det har det skett en brant kostnadsökning. 2022 kostade vinterväghållningen 2,2 miljarder kronor och 2023 är den beräknade kostnaden 2,4 miljarder kronor.

Enligt Trafikverket beror en del av det på att inflationen är kraftig och att dieselpriset har stigit mycket. En annan del av kostnadsökningen beror på att det är färre åkerier som lämnar anbud.

Sand och salt

Trafikverket har ansvar för vinterväghållningen på ungefär 10000 mil väg.

2600 mil av dessa saltades under säsongen 2021-2022.

Förra året användes 180 000 ton salt och 650 000 ton sand.

Det är ungefär en halvering jämfört med hur mycket salt som användes i mitten av 1990-talet.

Utveckling har gjort att mängden salt minskat i förhållande till åtgärdsbehovet.

På högtrafikerade vägar med snabba temperaturväxlingar fungerar det inte att använda sand, enligt Trafikverket. Det blåser bort eller körs bort av trafiken.

Där används istället salt.

Salt har negativa miljöeffekter. Det kan påverka växtlighet, vegetation och vatten. Forskning visar att sjöar kan påverkas även när salthalterna håller sig under gränsvärdena

Källa: Trafikverket, Sveriges lantbruksuniversitet

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Klimatförändringar i Sverige

Mer i ämnet