Det rör sig om mellan en och nio personer som varje dag skickas vidare till närakuren.
– Vi har något färre fall än vad vi förväntade oss, därför förlänger vi prövotiden, säger överläkare Magnus Mattson-Mårn, som är primärvårdsöverläkare och en av två projektledare för försöket.
För att kunna göra en noggrannare utvärdering baserad på ett större patientunderlag förlängs därför försöket. Men en del slutsatser går redan nu att dra utifrån den enkät som alla patienter fyller i.
– Enkäten pekar helt tydligt på att patienterna är mycket nöjda med att ha fått hjälp snabbt och på rätt vårdnivå, säger Magnus Mattson-Mårn.
Patienterna är ”vinnare tidsmässigt”
Det är de patienter som enligt personalen på akuten borde ha vänt sig till vårdcentralen som hänvisas vidare till närakuten. Närakuten finns på Öxnehaga vårdcentral, Wetterhälsan och Hälsan 2.
Hur har patienterna reagerat på att skickas vidare för att få vård på en annan plats?
– Vi har inte uppfattat några problem med att patienterna skulle tveka att bege sig iväg till närakuten. De är stora vinnare tidsmässigt, eftersom kötiden på akuten kan bli mycket lång då mer akuta patienter går före i kön, säger Britt-Marie Persson som är verksamhetschef på akutmottagningen på Ryhov.
Flest unga vuxna
Men redan idag kan projektledarna se vilken som är närakutens största åldersgrupp.
– Överrepresenterade är alltså unga vuxna, säger Magnus Mattson-Mårn.
Vad kan det bero på?
– Det kan finnas många förklaringar. I den här åldern är man i grund och botten ganska frisk och får man då någon form av sjukdomsbekymmer är det inte helt självklart vart man ska vända sig för att få hjälp.
Många kommer sent
Det är vårdcentralernas ordinarie öppettider som gäller för närakuten.
– Det är lite färre patienter än vad vi hade trott att vi skulle hänvisa, men å andra sidan är det bara dagtid. Vi tror vi hade haft betydligt fler patienter tidig kväll.
Vad vill ni förändra om ni kan fortsätta med närakuten även efter januari?
– I så fall är det att jobba antingen med längre öppettider eller mot det som i dag kallas jourcentralen.