Attarpsskolan i Bankeryd är en av de skolor i Jönköpings kommun som har haft stora problem med skadegörelse och klotter. År 2010 fattades därför beslutet att sätta upp övervakningskameror. Och sedan dess har skadegörelsen minskat.

– Då hade vi en skadegörelse för ungeför 100.000 kronor men den kostnaden sjönk drastiskt. Efter kamerorna handlar det om 5.000-6.000 per läsår, säger Annika Nordgren, rektor Attarpsskolan.

Minskar även utan kameror

Totalt har fem skolor i Jönköpings kommun kameraövervakning. Och sedan kamerorna sattes upp har skadegörelsen på dessa skolor minskat med med 83 procent.

Men enligt kommunens egen utredning har skadegörelsen även minskat på fem jämförelseskolor som inte har någon kameraövervakning. Här har kostnaden för skadegörelse under samma period, 2011-2017, gått ner med 68 procent.

Inte lika mycket alltså, men eftersom skolorna med kameror hade mer skadegörelse redan innan jämförelsen och att kameror i sig också medför en kostnad, kan kommunen i sin utredning inte med säkerhet säga att övervakningskameror ger några större generella ekonomiska effekter.

– Det är en kostnad att installera kameror givetvis och underhålla dem och så vidare. Och väktare som rycker ut när det händer något, säger Gert Kvick, säkerhetssamordnare Jönköpings kommun.

”Allmän trend med övervakningskameror”

Bara kostnaden för installation och drift av övervakningskameror uppskattas grovt i utredningen att kosta cirka 60.000 kronor per år. Men trots detta är kommunens säkerhetssamordnare ändå övertygad om att övervakningkameror är ett bra komplement.

– Ja, ibland så kan det behövas. Det är en allmän trend i samhället idag att kameror installeras mer. Det kan skapa trygghet och förhindra brott. Framförallt kan det hjälpa polisen att klara upp brott.

Finns det risk att det blir för mycket övervakning i samhället?

– Jag vet inte. Det är ju en personlig åsikt. Jag tror inte att det blir det.

Ger trygghet

Även de elever som vi möter på Attarpsskolan tycker att kamerorna är bra.

– Jag tycker att det är bra för att det kan ge en trygghet om man känner sig orolig och så, säger Konrad Engman.

Känner du dig aldrig övervakad?

– Nej, inget alls faktiskt.

Enya Harriott håller med.

– De kanske inte behövs men det känns tryggt ifall något skulle hända. Man hittar kanske personen lättare ifall man ser på kameran, säger hon.

En sista åtgärd

Kamerorna är igång kvällstid och aktiveras när någon är i närheten. En larmoperatör kan då se vad det är som händer och eventuellt skicka ut personal. Enligt Gert Kvick är övervakningskameror, eller trygghetskameror som han vill kalla dem, en allra sista åtgärd som sätts in när problemen med skadegörelse eller liknande blir för stora. Men de fyller också en annan funktion.

– Det är trygghetsaspekten. Vi har pratat med skolpersonal och elever och så vidare under åren och de säger gemensamt, alla egentligen, att det känns tryggare att komma till skolan. Man har ingen skadegörelse på måndag morgon när man kommer och trygghetsupplevelsen går inte att värdera i pengar.

Och på Attarpsskolan kommer kamerorna att vara kvar.

– Jag tror, att här gör de nytta, säger rektor Annika Nordgren.