— Det är nog för att det varit stökigt särskilt utanför ungdomsgården. Jag tror också att det kan beror på att det är för lite personal på många ställen. Då blir det en trygghet att ha ett larm, säger Per Kohlus, som är verksamhetssamordnare på ungdomsgården Connection.

Personalen har tillgång till personlarm, som de kan ta med sig om de ska vistas utanför lokalerna och det är stökigt. I larmen finns gps och när de trycker på knappen för att kalla på väktare går det även att höra vad som händer på platsen. Det kan ju vara så att den utsatta personen inte vill visa att larmet har gått.

På Connection har fritidsledarna haft tillgång till larm i runt ett år men ingen har hittills behövt använda det.

Fler grupper med larm

De som har larm är oftast typiska riskgrupper som alkoholhandläggare och socialsekreterare. På senare tid har det dock tillkommit mer inom omsorgsyrken, som inom hemstjänsten och inom kultur- och fritidsverksamheten, bland annat på bibliotek och fritidsgårdar.

— Anledningen är framförallt att det har funnits hotfulla situationer, trakasserier mot antingen dem själva eller deras familjer och i vissa fall även våldsamma angrepp, säger Robin Andersson, som är säkerhetssamordnare vid Höglandets räddningstjänstförbund.

Hot mot anställda

En risk- och sårbarhetsanalys från 2014 och också verksamheternas egen rapportering visade att hot mot anställda är en av kommunens största sårbarheter och en del av det  förebyggande arbetet har varit att ge larm till utsatt personal.

— Vi rekommenderar alltid att sätta in extra skydd när det finns en hotbild. I vissa fall finns det personal som själva gett uttryck för att det finns

behov av extra skydd, och då har vi undersökt det och ibland har vi sett att behovet finns.

Varför har behovet av larm ökat?

— Vi ser en viss trend, både nationellt och  lokalt i kommunerna, att hoten och trakasserierna ökar mot personal inom offentlig förvaltning.

Vad tycker du om att behovet av larm har ökat?

— Det är självklart tragiskt att det ska behövas, och att sådana här saker händer. Samtidigt kan man också se att det är positivt att det lyfter frågan, säger Robin Andersson.

Per Kohlus tycker också att det är synd att det ska behövas larm.

— Men det är många ungdomar från till exempel olika grupper, och det kan bli bråk och det är därför vi inte ska behöva kännas oss utsatta utan kunna få hjälp snabbt, säger Per Kohlius.

Antalet skarpa larm i Nässjö, då en person blivit utsatt för något som kräver akut hjälp. var förra året 13 stycken.