En avkragade konfirmationspräst i Norrbotten frias nu av Svenska kyrkans överklagandenämnd. Foto: TT/Christine Olsson

Avkragad präst friad efter uttalanden om homosexuella

Uppdaterad
Publicerad
Den konfirmationspräst i Norrbotten som avkragats av Luleå stifts domkapitel är nu friad av Svenska kyrkans överklagandenämnd.

Det var i december 2019 som Luleå stifts domkapitel beslutade att en präst inte längre får vara präst.​​ Detta efter att hen anklagats för att ha fördömt homosexuella, bisexuella, transsexuella och queerpersoner under ett konfirmationsläger förra sommaren.

Ovanligt beslut att avkraga

​Skuldbeläggningen av homosexuella var enligt domkapitlet ett brott mot vigningslöftet och mot 2005 års kyrkomötesbeslut i frågan och därför fattades det ovanliga beslutet att avkraga prästen.

Svenska kyrkans överklagandenämnd skriver nu i sitt beslut att det inom Svenska kyrkan inte finns någon för alla gällande hållning om samkönade relationer, HBTQ-frågor eller om skapelsen och evolutionsteorin. Och nämnden menar därför att prästens uttalande i dessa frågor inte strider mot Svenska kyrkans tro och lära.

Inte heller kan det uttalande prästen misstänktes för ha brutit mot vigningslöftet att följa Svenska kyrkans ordning.

Dåligt förberedd

Att prästen i sin undervisning gett uttryck för sina personliga åsikter kring bland annat homosexualitet ser Svenska kyrkans överklagandenämnd som en brist i prästens förberedelser inför konfirmandlägret. Att hen inte varit förberedd på frågeställningar från konfirmanderna och inte heller pedagogiskt kunna redogöra för Svenska kyrkans hållning i frågorna.

Överklagandenämnden anser inte att prästens uttalande i undervisningssituationen för konfirmanderna kan anses ha skadat det anseende en präst bör ha enligt kyrkoordningen. Nämnden upphäver Domkapitlets beslut om avkragning.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer